Ja, om läsarna på den här bloggen undrar varför det inte varit så tätt mellan inläggen från grupperna i sydamerika, kan här meddelas att det beror på ledighet och mittmöte. Min Montevideo partner är fortfarande på väg tillbaks, den mer miljövänliga bussvägen, medan jag själv skumpade, om än snabbare, över anderna och en vild Montevideohimmel med flyget.
För att resa från Montevideo till Puyo kan en antingen ta landvägen med bussar, företrädesvis genom Argentina, Chile och Peru nära havet. Men det går även flyg. Det går inga direkanslutningar, utan det behövs göra ett byte, exempelvis i Santiago de Chile och Lima, Peru till Quito där det sedan är buss 5 timmar söderut till Puyo.
Quito ligger på 2 800 meters (=mer andfådd) höjd omringad av berg. Puyo tillhör bergsregnskogen (=mindre mygg). Från Puyo till Centro Ecologico där Alejandra och Robert är baserade, är det sedan ytterligare cirka en timme med buss eller skjuts ut i skogen. Väl framme finns inget internet och telefonen har svag täckning. Tvätta kläder görs ofta i floden, en 20 minuters gångväg upp och nerför leriga stigar. Här fladdrar vackra fjärilar och solen speglar sig i bruset av forsandet. På kvällarna i huset spelas musik och samtalas det, ibland åkte vi in till närmaste samhälle cirka en halvtimme bort. Dock finns rinnande vatten, WC och dusch inne i huset. Spisen drivs av gas. Här är knutpunkten för allt arbete som pågår i organisationen och för praktikanterna på plats.
Mittmötet var en spännande möjlighet att ta del av varandras upplevelser hitintills från våra olika praktikanterfarenheter. Vi kunde lättare tala när vi såg varandra. Jag känner mig hedrad att vara en av Framtids Jordens praktikanter. Vi är ett fint gäng.
Bifogar lite bilder.
