På den internationella vegandagen följde jag och Isabell Carlsson med Sangeeta Kharat som är projektledare på NGO:n Shrushtidnyan, för att besöka en myndighet i Mumbai. Sangeeta var där för att inspirera till klimatvänliga och hälsosamma kostalternativ. Samtalen fick mig att reflektera över kopplingen mellan klimatkrisen och förändrade matvanor i Sverige och i Indien.
I Mumbai är effekterna av en överansträngd miljö ständigt påtagliga. Smogen ligger som en dimma över staden. Jämnåriga vänner från Mumbai berättar att de inte har sett stjärnor på natthimlen sedan de var barn. Det är också en plats där olika kulturer och livsstilar möts. På bara några veckor har vi sett hur skyskrapor skjuter upp och hur slumområden krymper. Indien är världens snabbast växande ekonomi och Mumbai en metropol på framväxt. Med en befolkning på 1,3 miljarder leder förändrade matvanor snabbt till konsekvenser globalt.
Indien är ett land med en uråldrig tradition av vegetarisk kost. I Mumbai skyltar nästan varje resturang med om de serverar VEG eller NON-VEG. Runt 30 procent av alla människor i Indien är vegetarianer. Majoriteten av dessa konsumerar mycket mejeriprodukter. Konceptet veganism och livsstilen som följer med det (där alla former av animaliska produkter utesluts) är praktiskt taget okänt för de flesta indier. Ändå menar FN:s miljöprogram UNEP i en rapport att ett globalt skift mot en vegansk diet är vital för att rädda världen från hunger, fattigdom och klimatförändringarnas värsta konsekvenser. Vegandieten är också kritiserad. Exempelvis för bristen på vitamin b12 och för att specifika veganalternativ påverkar miljön negativt. Dieten är kontroversiell i vissa sammanhang i Indien eftersom kor och komjölk kan ha ett kulturellt och ett religiöst värde. Koslakt har förbjudits i många delstater och kyckling är numera den populäraste formen av kött. Förbuden polariserar landet och regeringen har kritiserats för att föra en hindunationalistisk agenda som slår emot minoriteter.
Inför besöket diskuterar vi hur utvecklingen mot klimatvänlig kost måste ske med respekt för andras mattraditioner. Matval är både i Indien och i Sverige ett sätt att markera sin identitet och sin tillhörighet. Sangeeta serverar mig och Isabell traditionella chakli lagade på hirs. Ett sädesslag som Sangeeta berättar har sociala, hälso- och klimatmässiga fördelar. Chakli påminner om knäckebröd och vi knaprar igenkännande på. Sangeeta menar att i Indiska hushåll är det främst ekonomin och ideologin som avgör vilka livsmedelsval som görs. Oftast finns klimatet inte med i åtanke. I Delstaten Maharashtra äter många kött eller fisk på tre specifika dagar i veckan. Andra unnar sig kött vid särskilda tillfällen eller föredrar en icke-vegetarisk kost när deras ekonomi blir bättre. Sangeeta har i sitt arbete märkt att människor inte är medvetna om näringsinnehållet i maten de äter. Tillgången på snabbmat, vitt bröd och billigt hybridris har ökat kraftigt. De flesta i Indien har råd med denna mat och den fyller magen snabbt. Men Sangeeta är oroad över att den typen av mat byter ut en varierad kost tillagad på ett traditionellt sätt.
På myndigheten håller jag och Isabell en kort presentation om förändrade matvanor i Sverige. Vi nämner att Axfood ökade försäljningen av vegetariska produkter med 41 procent på ett halvår. Att dubbelt så många kvinnor som män uppger att de äter vegetariskt. Att enligt livsmedelsverkets undersökning äter svensken i genomsnitt 55 kg kött per person och år. Samt att hela 65 procent av svenskarnas utsläpp av växthusgaser kan kopplas till produktion utomlands, främst från nötkött och palmolja.
När vi åker taxi hem i den fuktiga Mumbaihettan har det väckts olika tankar om resurser och ansvar. Rutorna är nere på bilen så att den varma luften fungerar som en fläkt. Från bilfönsterna ser vi hur moppar, bilister och gångtrafikanter skyndar sig för att komma hem innan den värsta rusningstrafiken. Extremväder betyder här att årstiderna har suddats ut. Det är runt 30 grader på vintern och uppemot 40 grader på sommaren. Det försvårar arbete för alla som arbetar utomhus eller utan luftkonditionering. Längst hela kedjan leder konsument- och livsmedelsval till konsekvenser. Konsekvenser som framförallt drabbar människor. Det tar egentligen inte slut vid maten. Jag tänker på hur skadliga kemikalier som har används vid tillverkningen av mina kläder? Hur många länder har jag besökt och vilket avtryck mina flygresor haft? Det är troligt att jag tillhör gruppen som har störst ansvar i och med att vi släpper ut mest. Mina egna vanor är lättare att granska och ifrågasätta men svårare att förändra.
Spelar det någon roll om jag väljer bort kött? Det går åt tio gånger mer vatten, energi och mark att producera kött än vegetabiliska livsmedel. Kött är alltså det livsmedel som har störts påverkan. Rimligtvis behöver stora köttkonsumenter kompensera för sitt fotavtryck. Exempelvis borde kött vara svindyrt. FN rapporten från IPCC beskriver en kuslig framtid. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt kommer jorden inom tio år att ha värmts upp två grader. Det läskiga med detta är att när det inträffar är det enligt forskarna troligt att uppvärmningen skenar till mycket högre grader väldigt fort så att jorden inom kort blir obeboelig.
Självklart skulle det vara möjligt att förhindra denna utveckling om en större organisering och en politisk vilja till ett hållbart samhälle fanns. Jag tror att det nu behövs fler som vågar bryta de ohållbara normer och vanor som omger dem. NGO:n Shrushtidnyan menar att människor har lättare att ta till sig ny information och göra stora livsstils omställningar om de får tillgång till konkreta alternativ. Exempelvis genom att få laga och provsmaka alternativ klimatvänlig mat.
Medan taxin slingrar sig fram mellan olika filer och fordon far mina tankar runt och blandas med nya intryck, bilder och lukter. Utanför breder sig en stad ut där skillnaden mellan fattiga och rika är enorm. Där jag nästan aldrig får en tyst stund för mig själv. Men det gör inget för jag omges av inspirerande människor och fylls med nya perspektiv. Jag andas ofrivilligt in avgaser samtidigt som vi åker förbi gatuförsäljare, marknader och snabbmatstånd. Nu när solen gått ner väcks gatulivet och försäljningen till liv. Jag hoppas så att fler i denna stad, och i Sverige för den delen, har viljan och resurserna att klimatanpassa. På alla sätt möjliga måste vi ju vända denna utveckling så att jordklotet vi kallar vårt hem håller för nästa generation. Jag hoppas att vi kan bromsa den galopperande klimatkrisen något, genom att förändra vad vi har på tallriken.
Sangeeta Kharat och anställda på en myndighet i Mumbai pratade om klimatsmarta kostalternativ, 1 November 2018.