Kategori: Serraniagua

Publicerat

Vilma & Saga – El Cairo, Colombia

EP 3. VIETNAM

Hej från Saga & Vilma i El Cairo, Colombia igen! Här kommer vårt tredje avsnitt i vår poddserie ”Kaffe med smak av: Klimatförändringar, Svåra Arbetsförhållanden & Orättvisa”, där vi idag pratar om kaffe i Vietnam. Lite mer ingående pratar vi om hur forskning och innovation används för att förebygga kaffeproduktion samt huruvida detta är positivt eller negativt. Som vanligt bifogar vi ett råmanus samt källorna nedan för de som är intresserade. Hoppas ni lyssnar!

Otippat nog så är den andra största producenten av kaffe i världen Vietnamn. Och som för de flesta länder som idag producerar mycket kaffe så var det under koloniseringen som landet började producera. I vietnamn var det fransmännen som introducerade kaffet under 1850 talet och sedan dess utvecklades produktionen snabbt. Vietnamn producerar främst kaffesorten Robusta, och är den största producenten i världen när det kommer till den sorten. Skillnaderna mellan Robusta och Arabica- vilken är den sort som vi främst dricker i Sverige, är bland annat smaken, där Arabica har en mer mild och fin smak medan Robusta smakar mer bittert. Dessutom skiljer sig priset rejält och Arabicabönor säljs för det dubbla priset. Robusta används främst till snabbkaffe just av dessa två anledningar, sämre smak och billigare kaffe. Som namnet tyder på är även Robustaplantan robust, den är lättare att sköta och ger större skördar. 

2021 så utgav Robusta 95% av Vietnams kaffeproduktion och hela 80% av all Robusta kaffe odlas i den centrala höglandsregionen. Traditionellt sett har Vietnamesiskt kaffeproduktion fokuserat på kvantitet och massproduktion då klimatet i Vietnamn ger perfekta förutsättningar för att kunna massodla den tåliga robusta plantan och främst säljer man kaffe till producenter som gör snabbkaffe. På grund av detta har Vietnamn fått ett rykte om sig att producera mycket men äckligt kaffe och detta gör det svårt för bönder som faktiskt vill fokusera på kvalitet i produktionen av Robusta och Arabica kaffe. I Vietnamn är det även främst etniska minoritetsgrupper som odlar kaffe, och i den centrala höglansregionen som står för majoriteten av produktionen bor 47 av landets 54 minoritetsgrupper. Detta har lett till att många familjer har blivit helt beroende av kaffeodlingar som inkomst och många familjer har med hjälp av sina odlingar lyckats höja sina inkomster och ta sig ur fattigdom. Trots detta så är regionen den andra fattigaste i hela landet och över en miljon småbönder lever fortfarande i fattigdom. 

Liksom de andra länder vi pratat om i den här serien så påverkas såklart produktionen av klimatförändringarna. Högre temperaturer och extremväder har lett till stora osäkerheter och svårigheter för bönderna. Längre torka, översvämmade floder och aggressiva sjukdomar har resulterat i en sämre produktivitet och mindre bönor från kaffeplantorna. Den utbredda expansionen av kaffeplantager har också lett till omfattande miljöförstöringar bland annat i form av avskogning och föroreningar av jordområden. Då bönderna har velat maximera sin produktion så har man använt olika omiljövänliga odlingsmetoder vilket resulterat i missbruk och överanvändning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Som ett resultat av detta har det centrala höglandet i vietnamn blivit ett av de mest förstörda naturområdena i hela Vietnamn.

//Saga & Vilma

KÄLLOR:

Kafferosterier Koppar (2018) “10 skillnader mellan arabica och robusta“ https://kafferosterietkoppar.se/info/10-skillnader-mellan-arabica-och-robusta/

We Effect (2016) “Hotet mot din kaffekopp” https://weeffect.se/app/uploads/2016/11/hotet_mot_din_kaffekopp.pdf 

Australian Center for International Agricultural Research (2021) “Building climate-resilience in Vietnam’s coffee and pepper systems“ https://www.aciar.gov.au/media-search/blogs/building-climate-resilience-vietnams-coffee-and-pepper-systems

Perfect Daily Grind (2021) “A breakdown of Vietnamese coffee-producing regions” https://perfectdailygrind.com/2021/12/a-breakdown-of-vietnamese-coffee-producing-regions/

A breakdown of Vietnamese coffee-producing regions

A breakdown of Vietnamese coffee-producing regions
A breakdown of Vietnamese coffee-producing regions

A breakdown of Vietnamese coffee-producing regions
Publicerat

Vilma & Saga – El Cairo, Colombia

EP.2 BRASILIEN

Hej! Här kommer del två av vår poddserie ”Kaffe med smak av: Klimatförändringar, Svåra Arbetsförhållanden & Orättvisa”, som idag ska handla om Brasilien. I det här avsnittet går vi igenom frosten som hade en extremt stor påverkan på kaffeproduktionen i år. Vi har fått ta del av en intervju med den brasilianska kaffebonden Donizete Cosme, med hjälp av vår praktikantkollega Siim Prääts. Vi diskuterar även huruvida höga priser på kaffe är rimligt och hur mycket som egentligen går till odlarens ficka. Återigen bifogar vi ett råmanus om någon föredrar att läsa istället samt källorna längst ner! Kram från Vilma och Saga!

I år drabbades Brasiliens kaffeproducenter av den värsta frosten på över 50 år. Då Brasilien är världens största producent av kaffe fick detta konsekvenser på kaffepriser världen över och förmodligen har du själv märkt att kaffet blivit dyrare i år. Vanligtvis producerar Brasilien mellan 45-65 miljoner 60 kilos säckar med kaffe varje år. 2022 förlorade man till följd av frosten uppskattningsvis 10-12 miljoner 60 kilos säckar. 

Hos kaffeproducenterna i Minas Gerais, en stat i södra Brasilien, har 20 till 30 procent av den odlade marken förstörts, men för att kaffeplantorna ska kunna återhämta sig kommer bönderna att behöva beskära eller omplantera mellan 30 till 50 procent av alla kaffeplantor, detta för att säkerhetsställa kommande skördar och att produktiviteten hos plantorna inte kommit till skada. Det finns nämligen två olika typer av frost som drabbar kaffeplantorna i Brasilien. Den första är en så kallad vanlig frost som skadar plantans nuvarande produktion men även plantans nästkommande produktion. Den andra typen kallas Svart frost och den ‘r svårare att identifiera då den har en långsiktig påverkan på plantans produktion. Svart frost är inte en konsekvens av kalla grader utan av en kombination av vind och grader mellan 2-5. Båda dessa typer har en stor och svår påverkan på kaffeplantan. 

Vanligtvis är torka under slutet av produktionsprocessen för kaffeplantorna det stora problemet och detta brukar räddas av regnperioder under sommarmånaderna, januari till april. Då får plantorna en chans att samla in och konservera vatten som hjälper dom under vintermånaderna av torka. Men under 2021-2022 så kom det inget regn i Minas Gereis, vilket skapat ännu sämre förutsättningar för plantorna.

Priset på kaffet ökar ordentligt på vägen mellan bonden och kundvagnen, och huvuddelen av prisökningen sker efter att kaffet kommit till rosterierna. Ett stort problem för produktionsländerna är därmed att de bara är råvaruleverantörer. Endast en liten del av kaffet rostas och packas i producentländerna. 2010 bestod endast 7,6 procent av all kaffeexport från producentländer av behandlade bönor. En orsak till att den klara majoriteten av exporten från producentländer består av obehandlade bönor är att det krävs investeringar för rosterier och andra anläggningar. De stora rosterierna anser det vara mer lönsamt att förädla kaffet i USA och Europa, nära konsumenterna.

På 1970-talet behöll producenterna i genomsnitt 20 procent av butikens försäljningspris på kaffet. Idag kan jordbrukarna förvänta sig att få mellan 7 och 10 procent av butikspriset.Bakom varje kaffekopp ligger ett enormt arbete och hantverk. För att producera ett halvt kilo rostat kaffe behöver bönderna plocka cirka 1900 mogna kaffebönor. För att teckna en svensk persons behov under ett år behövs det 14 440 frukter. Tillägg till detta är att skörden inte är enkel. Här i el Kairo växer ofta kaffe plantorna på extremt branta avsatser eftersom att terrängen är så bergig.

//Vilma & Saga

Kaffebönor som torkar på taket
Kaffebönor som torkar på taket

Källor:

Coffe Research “Coffee Frosts” http://www.coffeeresearch.org/market/frost.htm

Global Coffee Report (2021) “The Big Brazil Frost”  https://www.gcrmag.com/brazil-frost/

Borgen Magazine (2021) “Brazilian Coffee Farms: Against Modern-day Slave Labor” https://www.borgenmagazine.com/brazilian-coffee-farms/

Marjorie, Miranda, Brazilian Cofee Exporters Council (2016) “Challenges of world coffee production: Brazil in the right direction!“ https://www.cecafe.com.br/site/en/sustainability/articles/challenges-of-world-coffee-production-brazil-in-the-right-direction-20160913/

Publicerat

Vilma & Saga – El Cairo, Colombia

Kaffe med smak av Klimatförändringar, svåra Arbetsförhållanden och Orättvisa

Hej! Vi heter Saga och Vilma är just nu på praktik hos organisationen Serraniagua i byn El Cairo i Colombia. Här i byn försörjer sig majoriteten av byborna på kaffeproduktion och många är beroende av inkomsten för att familjen ska gå runt. Aldrig innan har vi själv förstått hur mycket arbete som går år för att producera en kopp kaffe, och hur känsliga kaffebönorna är för förändringar i klimatet. I vår podserie som vi kommer att publicera här på bloggen har vi tänkt prata om just detta, vi kommer gå igenom vilka utmaningar de största kaffeproducerande länderna står inför när det kommer till kaffeproduktion, vilka kriser som redan uppstått och vad som kan hända i framtiden. Nedan kan ni se ett råmanus med källor om ni föredrar att läsa istället för att lyssna! Chao! 

Sextiotre procent av världens kaffe produceras endast i tre länder: Brasilien, Vietnamn och Colombia. På senare år har dessa länder drabbats av diverse klimatförändringar som har haft stora konsekvenser på kaffeproduktionen. Minsta lilla förändring i klimatet såsom kyla, torka, frost, regn, påverkar den extremt känsliga kaffeplantan. Enligt en studie som publicerats av ett engelskt forskarlag har 99,7 procent, av världens kaffeodlingar blivit påverkade av klimatförändringarna redan år 2020. År 2050 riskerar vi att ha halverat antalet producenter som kan odla kaffe. Fortsätter vi värma upp jorden i den här takten kommer vi efter en 2°C graders höjning få kaffeplantor som producerar en betydligt mindre skörd och vid en 3°C graders höjning kommer det bli svårt för kaffeplantorna att ens överleva. Redan nu kan man märka av de osäkra skördarna bland annat på de höga kaffepriserna. Under oktober 2022 hade kaffepriset gått upp med 41,52% jämfört med oktober förra året. De osäkra skördarna påverkar inte bara oss i Sverige utan de som framförallt drabbas är de 25 miljoner kaffebönderna världen över, småbrukare, som är väldigt känsliga inför klimatförändringarna och problemen detta skapar eftersom att de ofta inte har kapital att motverka och förebygga problemen. 

I colombia odlar 540 000 familjer kaffe och många har försäljningen av kaffe som sin huvudsakliga inkomst. Majoriteten av familjerna bor i Colombias kafferegion, “Triangulo del Café”, det området som står för merparten av kaffeproduktionen i landet. Byn El Kairo som vi bor i ligger även i denna region. Här i byn har vi med egna ögon kunnat se vilka förödande konsekvenser klimatförändringarna får för bönderna. Här är nämligen klimatförändringarna väldigt påtagliga. Främst på grund av ökade mängder regn men i andra områden skapas problem på grund av kraftiga ökade eller minskade temperaturer.

Minskade temperaturer och ökad mängd regn har gjort att de tidigare så tydliga skördeperioderna av kaffe (oktober till mars samt april till juni) har smält ihop. Det finns nu ingen lika tydlig eller stor skördeperiod utan man måste skörda lite konstant. De förändrade temperaturerna resulterar även i att den mängd kaffe som produceras är mycket mindre. Detta är såklart extremt påfrestande och svårt för bönderna. Bland annat på grund av att detta skapar en stor ekonomisk osäkerhet då man tidigare kunnat samla vänner och familj för att skörda under skördeperioden och har kunnat räkna med en fast inkomst under dessa perioder. Istället måste odlarna nu vara extremt uppmärksamma och skörda lite hela tiden, vilket resulterar i att man inte har lika mycket tid över till annat arbete. 

Vi har pratat med Camilla som arbetar i det agroekologiska teamet på Serraniagua, teamet strävar efter att uppmuntra och utbilda bönder i agroekologiska metoder och har lyckats etablera flertalet agroekologiska gårdar i vårt område. Genom att visa på andra ekologiska metoder och bidra med stöd och material så är det många bönder som enkelt kan övergå till ett hållbart jordbruk. Camilla är även ansvarig för organisationens kulturcafe och har en lång erfarenhet av att jobba med just kaffe.

Kaffe räknas till dem grödor som besprutas mest i hela världen. Bland annat visar en studie att ekokaffe “bara” beräknas släppa ut en tredjedel av de växthusgaser som konventionellt kaffe släpper ut. Det läcker inte ut några kemikalier i vattendrag, odlarna utsätts inte för samma påtagliga hälsorisker och du själv får inte i dig några miljögifter. Serranigua jobbar med bönder för att dessa ska övergå till agroekologisk kaffeproduktion, vi bad Camilla förklara mer hur detta jobb går till.

//Vilma och Saga i El Cairo, Colombia

Kaffeplanta med både gröna och röda bönor
Kaffebönor som torkas i växthus.
Kaffebönor som torkar i växthus
Torkade kaffebönor som väntas på att rostas på Serraniaguas café Comam
Kaffeodling
Vår dagliga cappucchino på café Comam

Källor till podcasten:

Fairtrade “Kaffe” https://fairtrade.se/om-fairtrade/det-har-ar-fairtrade/ravaror-och-produkter/kaffe/ 

Krona, Simon. SVT (2022) “Se kartan som visar kaffets dystra framtid”

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/se-kartan-som-visar-kaffets-dystra-framtid

Cato, Carl. DN (2022) “Därför blir kaffet allt dyrare – trots sjunkande råvarupris”

(https://www.dn.se/ekonomi/darfor-blir-kaffet-allt-dyrare-trots-sjunkande-ravarupris/

Federación De Cafeteros (2022) “Sustainability” https://federaciondecafeteros.org/wp/sustainability/?lang=en

Publicerat

DAY ? IN LOCKDOWN – En videohälsning

For English, scroll down.

13de April 2020,

det var det planlagda slutdatumet för den insatta karantänen i Colombia. Nu är vi här, och den nya perioden förväntas pågå fram till slutet på denna månad, om inte längre. Dagarna har börjat tappa veckostruktur. Idag är det en dag, imorgon en annan.

Livet i El Cairo, Valle del Cauca, Colombia passerar i låg växel, men stadigt och fortsatt. Jag arbetar hemifrån, övar på distrubuerat arbete och lyckas på något sätt samordna uppgifter trots inkonsekvent internetuppkoppling. För närvarande arbetar jag med strukturer för informationshantering och läser om excel funktioner och respektive syntax. Det här är ett lärande ögonblick jag inte förväntade mig att min praktik skulle erbjuda, men ett som jag är väldigt glad att jag får möjligheten att uppleva här.

Den nuvarande månfasen tillåter mig att tillbringa eftermiddagarna i grönsaksträdgården, men det kommer jag snart att dela mer om i ett annat inlägg. För närvarande, och om du är nyfiken, kan du titta på den här korta videon jag har gjort om en dag i mitt liv under lockdown.

13th of April 2020,

that was the original end-date set for the quarantine in Colombia. Here we are and the new period of restrictions are expected to last until the end of this month, if not extended anew. The days have begun to loose the sense of existing within a weekly structure. Today is one day, tomorrow is another.

Life in El Cairo, Valle del Cauca, Colombia, is on the lower gear but present and ongoing. I work from home, practice distributed workflows and somehow manage to coordinate tasks over inconsistent internet connection. For now I am working with information management structures and learning about excel functions and respective syntax. This period of time is a learning moment I did not expect my internship to offer, but one which I am very happy to experience here.

The current moon phase allows me to spend the afternoons in the vegetable garden, but that I will share more about in another instance soon. For now, and if you are curious, you can watch this short video I have made about a day in my life during lockdown.

 

Publicerat

En nätverkssammankomst i Chachagüí, Colombia

Torsdag 5/3 2020, klockan 17:00 lämnar vi El Cairo, Valle del Cauca, Colombia.

25 timmar senare, varav 17 timmar uppdelat på resa I chiva, kollektivo, och buss, samt 8 timmars mat- och sov-paus i Cali, var vi framme vid grinden till värdgården i byn Chachagüí. Efter en 5 minuters promenad under klar stjärnhimmel möts vi av sång och dans. Vid gryning skulle nätverkssammankomsten påbörjas, men intill dess var kvällen tillägnad nya möten, gitarrtoner och aguadiente.

 

Som en del av min praktik hos Serraniagua har jag fått möjligheten att ta del av ett projekt som riktar sig mot att bevara inhemska och traditionella fröer i området. I samband med utvecklingen av en systematisk process för att kategorisera fröer, och arbeta med att bevara de lokala variationerna, skulle min handledare på en nätverksträff, och jag fick följa med.

    

Red de Guardianes de Semillas de Vida (RGSV), eller på svenska; Nätverk av beskyddare över livets frön, más o menos, är ett nationellt nätverk som sedan 2002 arbetat lokalt för att rädda och bevara inhemska och traditionella grödor i Colombia. RGSV är en gräsrotsrörelse som grundar sitt arbete på hållbara jordbruksmetoder, mer precis enligt principer grundat på agroekologi, matsuveränitet, samt bevarande av natur och kultur. Förra veckan höll de sin årliga nätverkssammankomst, där vi fick delta i diskussion, inspiration och kunskapsutbyte.

Träffen som ägde rum över två dagar bestod av ett brett deltagande som representerade flera olika knytpunkter av nätverket. Inte bara geografiskt, men även på tvärs av generationer och genus. Mellan lärorika samtal och värdefulla möten samlade jag insikter. Bland annat om vikten av att bevara lokala fröer och traditioner, men också om hur människor har upplevt och lever livets olika faser runtom i Colombia.

 

På vägen tillbaka försökte jag samla mina tankar, med mindre framgång än önskat. Men ett par saker kan jag konkludera. Jag är nu ännu mer nyfiken på att lära mig mer; att skapa mig en djupare förståelse och en personlig sammanfogning av problematik och tillvägagångssätt; men jag undrar samtidigt över de röster som inte blev representerade under helgen. Vad var grunden till det? Hur påverkas då det narrativ som förs? Och varför oroade det mig?

Om inget annat, så kommer min nästa text handla om kanske just det. Eller vill du läsa om något annat? ¡Dime!

Publicerat

Biologisk mångfald är livsviktigt. / Biodiversity is life. / Biodiversidad es vida.

* For summary in English, scroll down. 
** Por Español, lo siento por el momento no se dispone. 

Biologisk mångfald, eller biodiversitet,  är ett samlingsbegrepp som beskriver den naturliga existensen av variation inom och mellan allt liv på jorden. Mer precis brukar man tala om alla de växter, djur, gener och livsmiljöer som existerar på vår planet. I sin helhet så utgör biologisk mångfald grunden för vårt ekosystem och alla dess essentiella funktioner.

Vår nutid, dåtid och framtid, samt samhällets växande efterfrågan av materiellt välstånd är beroende av biosfärens kapacitet att förse oss med resurser och tjänster. Det betyder att vårt liv är i direkt korrelation till en välmående och produktiv jord, alltså en planet med rik biologisk mångfald. Detta är inte ny fakta, det har varit internationellt erkänt sedan förra århundradet, ändå verkar det som att vi inte riktigt förstår att biologisk mångfald är livsviktigt.

Det industriella jordbruket och globaliseringen, med växande per capita konsumtion i spetsen, är av de största bakomliggande faktorerna till förlust av global biologisk mångfald. De exakta effekterna av förlust av biologisk mångfald har inte blivit fastställda, men forskare har konstaterat att dem är tillräckligt stora för att kunna jämföras med effekterna av till exempel global uppvärmning, ultraviolett strålning och vissa typer av föroreningar. Överkonsumtion är inte ingående i själva mänskligheten, ändå lever omkring 86% av hela världens befolkning i länder som exploaterar mer resurser än vad naturen kan regenerera. Det som kanske ändå gör allra mest ont i själen är faktumet att det är regioner med den högsta koncentreringen av biologisk mångfald som genomgår den snabbaste och allvarligaste förlusten av biologisk mångfald. En av dessa regioner är de Colombianska Anderna i Sydamerika.

De tropiska Anderna i Colombia är hem till både en exceptionell biologisk och kulturell mångfald, samtidigt är de bägge under stort hot. Vid millenniumskiftet återstod bara 39,5% av naturligt bevuxet jordyta i Colombia, och av landets 102 urfolksgrupper var 35 närmast försvunna. Jag blir obekväm när jag tänker över de siffrorna. Min reaktion? Att ifrågasätta det nuvarande globala systemet och mitt deltagande i det. Men visst är det svårt. Jag tror dock att det är viktigt att försöka. Genom att erkänna att vi människor bidrar med otaliga miljökonsekvenser, att jorden har ekologiska gränser och att biologiskt mångfald är livsviktigt, så skapar vi en dialog för att lyfta vikten av att bevara vår mångfald, både den biologiska men också den sociokulturella. Vad tror du?

Som praktikant på Serraniagua i Colombia har jag redan efter bara tre veckor lärt mig otroligt mycket om vikten av att bevara den biologiska mångfalden, och vill du läsa hela min text kan du göra det här: Bevarare av mångfald och livet som vi har.

 

  

Fortsätt läsa ”Biologisk mångfald är livsviktigt. / Biodiversity is life. / Biodiversidad es vida.”

Publicerat

#21E

Semesterns sista dag, efter jul, nyår och mittmöte. Jag hade en hel dag själv i Bogota framför mig innan det var dags att ta nattbussen till Pereira och påbörja den långa resan tillbaka till El Cairo. Av en slump fick jag syn på en poster på hostelet: ‘Free War and Peace Tour’. Mer behövdes inte, klockan 10 var jag på plats på mötesplatsen. 

Idag är det den 21a januari, exakt två månader efter den 21a november, och generalstrejken #ParoNacional #21E är tillbaka på Colombias gator. 

På Twitter har folk publicerat långa listor på sina egna anledningar att gå ut på gatorna och demonstrera, protestera, slå på kastruller och visa att de har fått nog. 

Det handlar bland annat om morden på sociala ledare (19 mord årets första 14 dagar!)  falsos positivos, skattereform, korruption, fracking, arbetslöshet, ojämlikhet, polisbrutalitet, regeringens långsamma implementering av fredsavtalet, med mera, med mera. 

Hur kunde det bli så här illa? Det går såklart inte att svara ordentligt på i en bloggpost. 

Kanske började det redan 1828 med mordförsöket på Simon Bolivar, bara 18 år efter självständigheten. Sedan dess har mord på sociala ledare och politiska motståndare blivit så gott som normaliserat. 

Ingen vet vem som låg bakom mordet på den väldigt populära vänsterliberala presidentkandidaten Jorge Eliécer Gaitán den 9 April 1948, men två teorier pekar ut den konservativa regeringen, och CIA, som vid den tidpunkten gjorde allt de kunde för att förhindra någon som helst form av socialistisk utveckling i världen.  

Följden av den här avrättningen blev 10 års brutalt våld och inbördeskrig (‘La Violencia’). 1961 implementeras en landreform, menad att förbättra situationen för landets fattiga bönder, men som i slutändan ledde till att de rika fick mer, och de fattiga mindre. 1964 grundas FARC som ett självförsvarsinitiativ och ELN som var inspirerat av Fidel Castro och den kubanska revolutionen. På 80-talet blir den industriella tillverkningen och exporten av kokain enorm. 1993 dödas Pablo Escobar. Från 1990 exploderar droghandeln, och likaså gör konflikten. 1997 grundas den paramilitära gruppen AUC. 2000 sätts Plan Colombia i verket av USA. 2006 slutar AUC att existera i sin ursprungliga form. Undan för undan tar den Colombianska staten tillbaka makten över landet. 2005 blir det säkert att resa längs med vägarna igen. 2012 påbörjas fredsförhandlingar i Havanna. 

På pappret är det fred i Colombia nu, sedan 2016. Och i mångt och mycket är det fred i praktiken också. Men det är fortfarande en lång väg kvar att gå. Det vittnar protesterna om idag. 

Man kan inte få varaktig, djupgående fred så länge folk har en anledning att tro att de kan få det bättre genom att ta till våld. Men varför skulle man någonsin tro att man behöver det? För att staten inte lyssnar, inte bryr sig, för att den rika eliten är mer intresserad av att bevara sitt eget privilegium och status quo än att se till befolkningen får ett drägligt liv. Men det är också svårt att investera i infrastruktur och utbildning på landsbygden om stora områden är ockuperade och kontrollerade av beväpnade gerillagrupper eller knarkkarteller. Och utan infrastruktur blir det svårt att överleva på något annat än att odla coca, som växer bra, betalar sig bra, är lätt att transportera – och finansierar konflikten. 

Serraniagua är ingen politisk organisation, och det är nog tur. Det de gör handlar inte om konflikten i sig, men jag skulle vilja påstå att deras arbete ändå indirekt adresserar lite av konfliktens root causes. Det handlar om land, och om att kunna bruka sitt land och få en inkomst som går att leva på, utan att för den sakens skull exploatera naturen eller förstöra den. Men det handlar ännu mer om gemenskap, och om att ta hand om sig själva och sina ekosystem när staten inte räcker till. 

Det är mycket som är åt helvete, inte bara i Colombia, utan också i Sverige, i Europa, i hela världen. Men det finns också så mycket vilja, och så otroligt många som jobbar för förändring och förbättring, på allt från gräsrotsnivå till globalt. Och allt hänger ihop. Om det är nånting jag har sett här, så är det hur mycket man kan åstadkomma med väldigt lite. Är det någonting man kan bli inspirerad och fylld med hopp av, så är det väl ändå det. 

//Lisa

PS. För mer om strejken, spana in den här grymma filmen mina kompisar gjorde för två månader sedan när den bröt ut för första gången.

Publicerat

Ett litet paradis

Välkommen hem till Don Hector, Doña Blanca och Sofia.

På den här kaffegården, som ägs av Serraniaguas grundare Cesar, har jag fått spendera de senaste två dygnen. Här bor Hector, Blanca och Sofia, och odlar agroekologiskt kaffe. /Lisa

Utsikt från huset

Rallo el Caballo

 

 

 

 

 

 

Manchita är med och ser över ägorna

Hector visar upp lite kaffebönor för Natalie

Kaffeplockning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När solen skiner skjuts plåtskyddet undan och kaffebönorna torkar

Kompost

 

 

 

 

 

 

 

Biogas som produceras av avfallet från kaffebönorna

Det är inte alltid det finns rinnande vatten. Då är det tur att det finns en flod

Medans männen är ute och jobbar står kvinnorna i köket. Traditionella könsroller är starka här.

Det är inte bara kaffe som växer på gården                                               

Serraniaguas grundare och gårdens ägare Cesar Franco Laverde blev 2016 utsedd till en Hotspot hero för outstanding conservation efforts av Critical Ecosystem Partnership Fund

Sofia och Tamara      

Publicerat

Rädda folket från politiken

Colombia. Hela Amerikas mest ojämlika land efter Brasilien. Sug på den en liten stund.

 

 

I Colombia står så mycket som 10% av befolkningen för 40% av det konsumerade välståndet och i världen i stort innehar de rikaste 25 procenten 75 procent av världens resurser enligt 2017 års rapport från Världsbanken. Ojämlikhet är dock inte bara orättvist utan håller också utvecklingen tillbaka, bland annat hållbar utveckling och bekämpandet av klimatförändringarna enligt en nyligen publicerad rapport från Lunds Universitet. Målet om minskad ojämlikhet i världen är därmed intressant också i relation till de andra globala hållbarhetsmålen och för den vars hjärta klappar lite extra för klimat och miljö.

Vissa länder i Global South förklaras detta enligt det Latinamerikanska människorättsnätverket Dejusticia åtminstone delvis, genom att den nuvarande politiken som är riktad mot landsbygdsområden inte fokuserar på vare sig omfördelningsmekanismer eller erkännanden av ursprungsbefolkningarnas landområden. Istället gör landsbygdspolitiska program ofta det motsatta; kontroll av mark ges till olika företag för låga eller obefintliga kostnader, med generösa skatteförmåner och möjligheten att få tillgång till billig arbetskraft för att minska produktionskostnaderna.

Detta beror i sin tur på att den jordbrukspolitik som berör omfördelning av landområden har gett upphov till politiska åtgärder som betonar konsolideringen av stora arealer för utvinningsverksamhet eller agroindustriell produktion, ofta i form av monokultur. Detta till nackdel för både natur, biologisk mångfald, landsbygdsekonomin och ursprungsbefolkningars rättigheter.

Baserat på Gini-indexet för fördelning av rikedom anses Latinamerika som ett av de mest ojämlika regionerna i världen. Regionen har också några av de högsta ojämlikheterna i marktillgång, vilket enligt en studie av Oxfam är högre idag än vad de var under 1960-talet när delar av regionen genomförde omfördelande jordbruksreformer.

Detta leder inte helt oväntat till en ond cirkel av ännu mer ökad ojämlikhet, utarmade jordar, obefintlig matsuveränitet och lägre nivåer av lokal demokrati. När man då som vi här i El Cairo lever och andas  agroekologi var dag samt när man har mängder med vandrande exempel på Sydamerikas ojämlikhet framför sig var dag, förs tankarna inte helt osökt till om agroekologiskt jordbruk kan ha effekter bortom en ökad biodiversitet och bättre jordbruksmarker? Är ett holistiskt synsätt på utveckling med agroekologin i spetsen viktigare för Sydamerikas utbredda ojämlikhet än vi kunnat ana? Vad tror du?