Sri Lanka – Framtidsjordens praktikanter bloggar om en hållbar framtid

14 mars, 201615 mars, 2016

Nätverksmöte i New Delhi 10-15 Mars 2016

Luften i källarlokalen är något kvav men stämningen i rummet är god. Nu den 10:e – 15:e mars i New Delhi hålls ett möte för Framtidsjordens nätverk i Asien. På mötet möts representanter från nätverkets medlemsorganisationer i Indien och Sri Lanka för att diskutera framtiden. Mötet är en förlängning av det nätverksmöte som hölls på GSS i Sri Lanka i oktober 2015 (läs mer om det mötet här). Det huvudsakliga syftet med mötet är att förfina de mål som togs fram under det föregående mötet för att sedan ta fram en slutgiltig programmatris som ska genomsyra organisationernas arbete under de kommande fem åren.

StorgruppII — Diskussion för att förfina och förtydliga delmålen med stöd från Dr Lakshimi och Dr Thamizoli.

Det läggs stor vikt vid att alla deltagare är med i processen att ta fram mål och delmål och att det finns möjlighet att verifiera och och mäta de förändringar och resultat som organisationernas arbete medför. Detta blir speciellt viktigt då det som bestäms här kommer att utgöra grunden för arbetet som bedrivs under de kommande fem åren. Som stöd och moderatorer under mötet finns två doktorer, Dr. Lakshimi och Dr. Thamilzoi, som är doktorer i agronomi respektive antropologi som har studerat och utvärderat organisationernas arbete och som har god förståelse för jordbruk och utvecklingsarbete.

I skrivande stund har organisationerna precis kommit överens om att det femåriga programmet för nätverkets medlemmar skall vara:

”Strengthening People Centric Climate Resilient Practices for Sustainable and Equitable Livelihood”

och programmet har följande tre delmål:

Strengthen local community’s climate resilient capacitites and influencing for people’s centric policies to ensure sustainable and equitable livelihoods.
Strengthening of grass root level democracy for the communities to have access and control over natural resources, production and market.
Empowering women and margnalized section for creating equitable and inclusive society.

Förenklat kan dessa mål översättas till att organisationernas projekt ska förstärka det lokala samhällets klimatanpassningsförmåga samt yrka för politik och lagstiftning som fokuserar på människan för att säkerställa hållbara och jämställda försörjningsmöjligheter. De ska även försöka stärka demokratin på gräsrotsnivå för att samhällen ska ha tillgång till, samt kontroll över, naturresurser, produktion och marknad. Slutligen ska de sträva efter att förstärka kvinnors och marginaliserade gruppers position för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle.

På mötet får deltagarna också en genomgång av Result Based Management som är den modell som Forum Syd använder för projektbeskrivningar och uppföljning. Deltagarna får också en uppdatering om hur ansökningsprocessen går till för organisationernas projekt och de får en chans att öva på att utforma sina projektansökningar så att de passar in i nätverkets program och mål. Organisationerna har sedan som uppgift att ta fram en baseline, ett utgångsläge som de sedan mäter förändringar utifrån. Samtliga delmål har sedan förväntade utfall och resultat som det är tänkt att organisationernas projekt och aktiviteter ska sträva efter att uppnå. Organisationerna kan sedan ansöka om bistånd från Framtidsjordens vängrupper i Sverige för att starta upp projekt som kan tillskrivas de olika delmålen i nätverkets program. I projekten ingår även att följa upp de förändringar som projekten har resulterat i.

Prashant Shinde från organisationen Srushtidnyan i Mumbai säger att han är mycket nöjd med nätverksmötet. Miljörörelsen Srushtidnyan är det senaste nytillskottet i Framtidsjordens nätverket vilka valdes in under 2015. Prashant säger att det känns viktigt att vara en del av Framtidsjorden och att mötet har varit givande. Stämningen på mötet har varit god och många av deltagarna känner varandra sedan tidigare. Organisationerna har mycket att delge och prata om och mötet genomsyras av att alla strävar mot samma mål även om de har olika bakgrund, arbetar på olika platser och på olika sätt över Indien och Sri Lanka.

På mötet deltog representanter från Keystone, GSS, Amchi Sabha, Women’s Alliance, Kudumbam, TEDE-trust, LEHO, LEDeG, Srushtidnyan, SECMOL och Framtidsjorden.

5 december, 20155 december, 2015

På jordens och böndernas egna villkor

Det är tidig söndag förmiddag i det lilla samhället Alugolla, i centrala Sri Lanka. Luften är fuktig och marken våt efter nattens regn. De omkringliggande bergen och skogen ger området en behaglig temperatur. I en trädgård har några kvinnor samlats, de diskuterar något på Sinhala och blickar ut över de sluttande plantagen. Sumitra är dagens koordinator, hon bär även huvudansvaret för Gami Seva Sevanas bondegrupper, ett nätverk av bönder i området kring Kandy. Grupperna träffas två gånger i månaden för att diskutera aktuella ämnen och ge stöd och råd till varandra. Idag har en grupp samlats för att tillsammans bygga en korg-kompost hemma hos en av gruppmedlemmarna.

”Suppi”, säger Sumitra skrattande och böjer sig ner för att plocka upp bambun som ska användas till komposten. Suppi betyder blomma på Sinhala och är namnet på Gami Seva Sevanas nyaste grupp i bonde-nätverket, som har samlats för att delta i dagens aktivitet. Sumitra berättar om fördelarna med att ha ett fungerande kompostsystem i sin trädgård; finns det ett fungerande kompostsystem behövs inga externa gödningsmetoder och det krävs inga kemikalier. I Konventionella jordbruk över används ofta kemiskt gödsel vilket inte behövs om det finns tillgång till organisk kompost.

Komposten ska vila i ungefär tre månader innan den är redo att användas. Det är viktigt att hitta en bra plats för sin kompost, lättillgänglig och helst med lite skugga. Komposten består enbart av saker som går att hitta på gården, kospillning, gräs och matavfall.

Bambu används till korgkomposten på grund av sin böjbarhet.

Här häller en av kvinnorna ner den från gården ihopsamlade kospillningen.

Nätverket består av 42 grupper. Majoriteten av medlemmarna är kvinnor. Det centrala för grupperna är arbetet med Kandyan homegardens – småskaliga ekologiska köksträdgårdar. Sumitra har arbetat med köksträdgårdar i många år och har stor kunskap inom ekologisk odling. Kandyan homgardens kan se ut på många olika sätt men grundar sig i plant mångfald och en strävan att efterlikna en naturlig skog med ett eget fungerande ekosystem. I Kandyan homegardens finns allt från kaffe till potatis, allt fyller en viktig funktion och är väl planerat. Det bördiga klimatet I centrala Sri Lanka är en stor fördel för kandyan homegardens då det ger möjlighet till stor variation i trädgården med många arter inom samma område som alla kan dra nytta av varandra.

Ekologiska bönder på Sri Lanka bedriver en viktigt men också svår kamp. Det saknas subentioner för eko-bönder och det är svårt att livnära sig på att odla ekologiskt. De bönder som väljer konventionellt jordbruk får stöd från staten genom kemiska bekämpningsmedel. Den ekologiska produktionen på Sri Lanka är främst småskaliga jordbruk.

Gami Seva Sevana har under många arbetat med stöd och rådgivning till eko bönder, de vill sprida kunskap om ekologisk odling och påvisa de positiva hälsoeffekterna med ekologisk mat och produktion. Tillgången till utbildning inom ekologisk odling har för många medlemmar varit en möjlighet till att utveckla sin köksträdgård. Det har blivit möjligt för många att livnära sig på sin köksträdgård, och att bli självförsörjande. Att både kunna förse sin familj med hälsosam mat utan kemikalier, men också att odla småskaligt för att sälja på den lokala marknaden är ett stort steg i rätt riktning för Sri Lankas jordbrukare.Bonde nätverket har sedan 1998 ett fungerande system för mikrolån som ger medlemmarna möjlighet att utveckla inkomstgenererande projekt. Mikrolånen ges gruppvis till de som arbetat fram ett godkänt projektförslag.

Många av grupperna har genom mikrolånen kunnat starta små företag och fått en ökad inkomst som bidragit till individens och gruppens ekonomi. Genom Gami Seva Sevanas mikrolån har många småskaliga jordbrukare sett en positiv framtid i att odla ekologiskt. Tillsammans kan de fortsätta sprida kunskap om ekologisk odling och ta upp kampen för Sri Lankas ekologiska framtid.

Den nybildade gruppens ledare, även hon en utav mikrolånstagarna, utstrålar lika mycket styrka på bilden som under det verkliga mötet.

/ Emelie och Louise

4 november, 201518 januari, 2016

Äntligen är kvinnorna med

Att genus och jämställdhet är ett hett ämne i Sverige är det nog ingen som missat. Men att jämställdhetsfrågan fått fäste i Indien är det kanske färre som vet. Detta visade sig även på Framtidsjordens Asiatiska nätverksmöte där många punkter berörde just kvinnor och deras rättigheter. Ett stort problem som framkom är att kvinnor inte har kunskap om sina lagstadgade rättigheter, eller att deras rättigheter inte implementeras i praktiken. Det berör allt från markrättigheter till sociala rättigheter. Till exempel har en av Framtidsjordens medlemsorganisationer utfört studier i det indiska distriktet Tamil Nadu som visar att 80 % av jordbruksarbetet utförs av kvinnor. Trots detta anses majoriteten av dem inte vara bönder och saknar juridisk rätt till marken. Något som sätter dem i en beroendeställning till männen och på så vis käppar i hjulet för jämställdhetsprocessen.

Denna problematik ligger till grund för ett av de tre delmålen som de asiatiska organisationerna har bestämt sig att arbeta mot. Målet syftar till att stärka kvinnor och deras rättigheter för ett mer jämställt och inkluderande samhälle. Trots ett stort utrymme i debatter tenderar dessa frågor inte sällan att stanna just där, i ett teoretiskt plan eller som ett delmål i arbetet.

Vi är nu därför extra glada att kunna meddela att frågan även fått utrymme i nätverkets representantutformning. Trots att de flesta organisationerna skickade manliga representanter till nätverksmötet röstades för första gången inte bara en utan två kvinnor in i den Regionala Styrgruppen och en i nätverkets Internationella Råd. Vilket inte bara betyder att en kvinna för första gången röstats in utan att det nu även är jämn könsfördelning i de båda råden. Den Regionala Styrgruppen består av fyra demokratiskt valda representanter som fattar beslut som är gällande för de elva asiatiska medlemsorganisationerna, medan det Internationella Rådet syftar till att öka samarbetet mellan de Asiatiska och Sydamerikanska nätverken. Råden har en viktig roll för närverket och utformningen av organisationernas projekt, vilket gör det viktigt med kvinnorepresentation även på en högre nivå.

Chandra från CIRHEP blev vald som representant till både det Internationella Rådet och den Regionala Styrgruppen.

/Maja & Britta

31 oktober, 2015

Möten. Mångfald. Människor.

Nu i dagarna har den flesta av framtidsjordens praktikanter 2015/2016 lämnat Sverige och vi som kommer att vara i Södra Indien och Sri lanka har landat på det asiatiska nätverkets regionala möte, som visat sig vara en av de bästa tänkbara introduktionerna till praktik hos framtidsjorden.

Mötet hölls hos Gami Seva Sevana på Sri lanka och närvarade gjorde representanter från nätverkets alla indiska medlemmar, från Ladakh i norr till tamil nadu i söder.

Framtidsjordens nätverk är fyllda utav mångfald och människor som kommer från olika förutsättningar. Under de första dagarna fick vi lära oss att längst upp i Indien, i Ladakh, är det väldigt kallt och ibland kan det vara väldigt svårt kultivera markerna under vinterhalvåret. I södra Indien däremot, i Tamil nadu, går det ibland att skörda tre gånger under året – vilket är en fantastisk förutsättning för lokal försörjning av mat.

IMG_0810-2 — ”Future Matters” är ett nyhetsbrev som cirkulerar inom det asiatiska nätverket och som distribuerades under mötet.

Något som även var ett intressant inslag under veckan var de olika matvanorna som skulle förenas i en måltid. Deltagarna från Ladakh var, likt vi svenskar, ovana med den starka kryddningen av maten vilket var en stark vana hos de deltagare som kom från södra Indien. Detta ledde till både skratt och förvirring samtidigt. Shanti från GSS som lagade all god mat under veckan lyckades dock tillgodose de mesta av allas olika vanor. Så kan det vara när människor med olika tradition och vanor ska komma överens – men det går!

Förutom att mötas och göra sig bekanta med varandra fokuserade deltagarna på framtiden och utvecklingen av det nya progra
mmet som ska styra verksamheten de kommande åren. Det asiatiska nätverket har ett gemensamt projekt som går i cykler om tre år och i nuläget är det dags att ta fram nya mål och visioner, något som kräver stor eftertänksamhet och tid. Under mötet var det många utav mötets deltagare som kliade sig i huvudet men lika ofta slog de huvudet på spiken och idéerna frodades. De första kreativa stegen har tagits i riktningen mot ett nytt program men än återstår det månader innan den sista punkten är satt. Det övergripande målet för det period som nu är på väg att ta slut är: ”empower communities for food sovereignty and sustainable eco-systems”, med diverse delmål och indikatorer för att nå dit.

För oss praktikanter har det här mötet varit en gyllene möjlighet att komma nätverket närmare och gett oss en bredare bild av vad våra praktikorganisationer gör. Vi har mycket kvar att sätta oss in i men nu har vi fått ett intresse som kommer att fortsätta att gro, precis som det kommande programmet och även växterna utanför konferensfönstret på Sri Lanka.

IMG_0858-2 — Utsikten från centret där mötets höll. Vackert!

/Louise och Emelie