{"id":2456,"date":"2014-12-12T21:40:00","date_gmt":"2014-12-12T21:40:00","guid":{"rendered":"http:\/\/framtidsjorden.se\/forandra\/?p=2456"},"modified":"2014-12-12T22:17:52","modified_gmt":"2014-12-12T22:17:52","slug":"det-ar-vid-koksbordet-du-forlorar-din-identitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/det-ar-vid-koksbordet-du-forlorar-din-identitet\/","title":{"rendered":"\u201dDet \u00e4r vid k\u00f6ksbordet du f\u00f6rlorar din identitet\u201d"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r en tid sedan var vi p\u00e5 ett m\u00f6te f\u00f6r utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan tv\u00e5 samh\u00e4llsorganisationer: Pueblo Kayambi<\/strong> och Pueblo Karanki<\/strong>. Som vi har n\u00e4mnt i tidigare inl\u00e4gg \u00e4r Pueblo Kayambi bara en av organisationerna som utg\u00f6r RESSAK<\/strong> (Red de econom\u00eda solidaria y soberan\u00eda alimentaria del territorio Kayambi), som \u00e4r ett n\u00e4tverk f\u00f6r solidarisk ekonomi och sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning i Cayambe. V\u00e5r organisation, Kawsay<\/strong>, har ett n\u00e4ra samarbete med Pueblo Kayambi.<\/p>\n

Del flesta aktiva i Pueblo Kayambi tillh\u00f6r den etniska folkgruppen kayampi<\/em>, som ocks\u00e5 \u00e4r kichwafolk<\/em>. Karanki<\/em> \u00e4r en annan etnisk folkgrupp som \u00e4r kichwa och m\u00e5nga bor kring Ibarra (ungef\u00e4r en och en halv timme norrut fr\u00e5n Cayambe med buss). Det var ocks\u00e5 i Ibarra m\u00f6tet var.<\/p>\n

Det inleddes och avslutades med en ceremoni f\u00f6r att hylla Pachamama<\/em> \u2013 Moder Jord. Ceremonin bestod som sig b\u00f6r av en chacana<\/em> (p\u00e5 kichwa tawa chakana<\/em> \u201dde fyra trapporna\u201d); en flertusen\u00e5rig symbol som ursprungsfolk i Anderna anv\u00e4nder. Inkakulturen utvecklades bland annat i de centrala delarna av Anderna. Chacana vill visa p\u00e5 enigheten mellan det l\u00e5ga och det h\u00f6ga, marken och solen och m\u00e4nniskan och gudarna.<\/p>\n

Utbytet fortsatte sedan med att ledarna (en kraftig majoritet cis-m\u00e4n) fr\u00e5n de olika organisationerna presenterade sig p\u00e5 scen. Det fortskred p\u00e5 ett intressant vis. Samtliga, \u00e4ven barn, fick st\u00e4lla sig upp och presentera sig inf\u00f6r en publik p\u00e5 hundratalet deltagare. Sedan h\u00f6ll olika personer och ledare tal. N\u00e5gra hade \u00e4ven anordnat en festlig teater om ursprungsfolkens historia i Anderna i Ecuador.<\/p>\n

N\u00e5gra av \u00e4mnena som togs upp \u00e4r det st\u00e4ndiga hotet mot ursprungsfolkens identitet. En talare menade att du l\u00e4r dig din identitet vid matbordet, genom spr\u00e5ket och genom ditt s\u00e4tt att kl\u00e4 dig. \u201dDet \u00e4r vid k\u00f6ksbordet du f\u00f6rlorar din identitet\u201d. Med det menade talaren att m\u00e5nga slutar producera sin egen f\u00f6da, k\u00f6pa lokalproducerat och laga traditionella r\u00e4tter f\u00f6r att k\u00f6pa \u201dmodern\u201d mat som fr\u00e5n McDonald\u2019s och coca cola. Hen pekade vidare p\u00e5 problematiken med genmodifierade gr\u00f6dor och transnationella f\u00f6retag som konkurrerar ut sm\u00e5producenter. Det finns en vit typ av b\u00f6na som h\u00e5ller p\u00e5 att d\u00f6 ut. P\u00e5 s\u00e5 vis kommer \u00e4ven kichwan bli allt torftigare \u2013 i takt med biodiversiteten blir mindre. Ju mer av den \u201dmoderna\u201d maten folk konsumerar desto fler blir ocks\u00e5 sjukdomarna som drabbar folk. Talaren beskrev en diabetesepidemi bland ursprungsfolken.<\/p>\n

Floresmilo Simba\u00f1a, som \u00e4r ansvarig f\u00f6r politiska fr\u00e5gor i CONAIE<\/strong> (Konfederationen f\u00f6r ursprungsfolks nationaliteter i Ecuador), h\u00f6ll ett anf\u00f6rande om den nya lagen om mark. Lagen handlar om att staten ska f\u00f6rdela mark. Problemet \u00e4r bara att d\u00e5 de har r\u00e4knat bort all mark som tillh\u00f6r det milit\u00e4ra, privata f\u00f6retag och liknande, blir det bara 1,5 % mark kvar till folket. Med andra ord kommer staten inte alls att dela ut n\u00e5gon mark till vanliga m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Enligt Simba\u00f1a \u00e4r tre slags produkter idag de fr\u00e4msta monokulturerna i Ecuador: soja, sockerr\u00f6r och raps. Samtliga av dessa anv\u00e4nds dessv\u00e4rre inte som f\u00f6da utan f\u00f6r att producera biogas, som g\u00e5r p\u00e5 export. Och \u2013 som han s\u00e4ger \u2013 h\u00e4r \u00e4r arbetskraften billig, precis som i m\u00e5nga l\u00e4nder i Afrika och Asien.<\/p>\n

F\u00f6r att transnationella f\u00f6retags positioner p\u00e5 marknaden ska framh\u00e4vas, har staten tvingats kliva \u00e5t sidan. P\u00e5 detta vis blir den lokala utvecklingen begr\u00e4nsad p\u00e5 grund av den nationella utvecklingen. Genom att den ekonomiska makten blir allt mer centraliserad, blir bland annat de sociala n\u00e4ten svagare. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r lagen om vatten. Det s\u00e4gs att \u201dvattnet privatiserar vi inte\u201d, men om ett f\u00f6retag och en kommun inte \u00e4r ense vad g\u00e4ller vattenfr\u00e5gor kan f\u00f6retaget ta sig till r\u00e4tten och \u00f6verklaga. Vattenresurser kan s\u00e5ledes hamna i enskilda f\u00f6retags h\u00e4nder.<\/p>\n

Simba\u00f1a ber\u00e4ttar vidare att marknaden f\u00f6r jordbruksprodukter best\u00e5r till 55 procent av tv\u00e5 f\u00f6retag som f\u00f6der befolkningen: Pronaca<\/strong> och Corporaci\u00f3n Fabril<\/strong>. Som tidigare n\u00e4mnt \u00e4r det m\u00e5nga ursprungsfolk som v\u00e4ljer att \u00f6verge det mer traditionella livet med att odla sj\u00e4lv, f\u00f6r att handla p\u00e5 stora kedjor. P\u00e5 s\u00e5 vis riskerar bland annat sm\u00e5 lokalproducerande jordbrukare sl\u00e5s ut n\u00e4r konkurrensen blir f\u00f6r h\u00e5rd. Ett annat exempel p\u00e5 negativa konsekvenser av f\u00e5 akt\u00f6rer p\u00e5 matmarknaden \u00e4r att n\u00e4r Pronaca blev st\u00f6rre, fick vanliga m\u00e4nniskor inte l\u00e4ngre d\u00f6da sina djur i hemmet, utan var tvungna att ta sig till \u201dhygieniska slakterier\u201d.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r organisering s\u00e5 viktigt. \u201dVi m\u00e5ste skapa v\u00e4gen\u201d, som en talare sade.<\/p>\n