![\"SONY](\"http:\/\/framtidsjorden.se\/forandra\/wp-content\/uploads\/2015\/01\/03122014-DSC00484-199x300.jpg\")
I det l\u00e5ngsmala rummet st\u00e5r fem symaskiner uppst\u00e4llda. De \u00e4r av \u00e4ldre modell, s\u00e5dana som drivs av en platta som vickas fram och tillbaka med hj\u00e4lp av f\u00f6tterna. Det \u00e4r en varm dag, men aktiviteten i rummet \u00e4r h\u00f6g och det rytmiska ljudet fr\u00e5n symaskinerna h\u00f6rs redan p\u00e5 g\u00e5rden utanf\u00f6r lokalen d\u00e4r Kudumbams projekt Nimba har sitt huvudkvarter.<\/p>\n
Sedan 2012 har projektet Nimba drivits i samarbete med en svensk organisation med samma namn. Sedan 2014 bedrivs det i byn Valiyampatti och det \u00e4r h\u00e4r vi tr\u00e4ffar Rajeswari. Hon deltar i Nimba projektet sedan v\u00e5ren 2013 och ackompanjerad av symaskinerna ber\u00e4ttar hon sin historia.<\/p>\n
Rajeswari var sexton \u00e5r n\u00e4r hon flyttade fr\u00e5n sin hemby d\u00e4r hon bodde med sin mormor till en textilfabrik flera timmar d\u00e4rifr\u00e5n. Fr\u00e5n bekanta hade hon f\u00e5tt h\u00f6ra att jobbet var v\u00e4lbetalt och arbetarna gavs fina bost\u00e4der och bra mat. Verkligheten skulle visa sig vara n\u00e5got helt annat.<\/p>\n
I \u00f6ver tre \u00e5r bodde Rajeswari tillsammans med 250 andra flickor i \u00e5ldrarna 14 \u2013 25 \u00e5r. De delade p\u00e5 tv\u00e5 telefoner och tio badrum. Varje dag jobbade hon minst ett l\u00e5ngt skift i den d\u00e5ligt ventilerade bomullsfabriken med bara femton minuters lunchrast. Ofta adderades \u00f6vertid eller ett andra skift till den ordinarie arbetstiden. Ledighet f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 familjen gavs var \u00e5ttonde m\u00e5nad.<\/p>\n
Rajeswari, i likhet med majoriteten av arbetarna, anst\u00e4lldes p\u00e5 kontrakt. Det inneb\u00e4r att de m\u00e5ste arbeta f\u00f6r f\u00f6retaget ett visst antal \u00e5r. N\u00e4r kontraktet avslutats betalas en summa pengar ut, men om det avbryts i f\u00f6rtid f\u00e5r arbetaren ingenting. Det \u00e4r l\u00f6ftet om dessa pengar som f\u00e5r tusentals unga flickor att s\u00f6ka sig till textilindustrierna varje \u00e5r, och det p\u00e5skrivna kontraktet som tvingar dem att stanna kvar de d\u00e5liga f\u00f6rh\u00e5llandena till trots.<\/p>\n
Rajeswari gick i skolan till och med \u00e5ttonde klass. F\u00f6r en ung outbildad kvinna \u00e4r arbetstillf\u00e4llena p\u00e5 den indiska landsbygden f\u00e5. M\u00e5nga tvingas slita p\u00e5 f\u00e4lten som dagl\u00f6nare, ut\u00f6ver allt det obetalda jobb de m\u00e5ste g\u00f6ra i hemmet. Jobb i en textilfabrik \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett lockande alternativ, s\u00e4rskilt som det framst\u00e4lls av agenterna som \u00e4r ute i byarna och rekryterar ny arbetskraft.<\/p>\n
Efter bara n\u00e5gra m\u00e5nader p\u00e5 fabriken slutade Rajeswari ha regelbunden mens. Till slut blev hon sjuk, b\u00f6rjade bl\u00f6da n\u00e4sblod och lades in p\u00e5 sjukhus. Det var d\u00e5 hon valde att s\u00e4ga upp sig fr\u00e5n fabriken och \u00e5terv\u00e4nda hem, nu nitton \u00e5r gammal.<\/p>\n
Hemma i byn st\u00e4lldes Rajeswari \u00e5ter inf\u00f6r bristen p\u00e5 m\u00f6jligheter f\u00f6r framtiden. Det var d\u00e5 hon h\u00f6rde talas om Nimba-projektet, som erbj\u00f6d henne ett alternativ.\u00a0Genom Nimba-projektet har hon tillsammans med tio andra unga kvinnor med liknande bakgrund f\u00e5tt utbildning inom skr\u00e4dderi och broderi. De har \u00e4ven f\u00e5tt l\u00e4ra sig sina r\u00e4ttigheter p\u00e5 arbetsmarknaden, n\u00e5got de inte hade n\u00e5gon kunskap om n\u00e4r de f\u00f6rst b\u00f6rjade i textilfabrikerna. I \u00e5r planeras aktiviteter r\u00f6rande sanitet och h\u00e4lsa, d\u00e4r de deltagande i Nimba projektet ska tillverka sanitetsbindor.<\/p>\n
Under 2015 kommer man ocks\u00e5 att ha kampanjer i de byar Kudumbam \u00e4r verksamma i. Som tidigare n\u00e4mnts \u00e4r Rajeswari bara en av tusentals unga kvinnor och flickor som migrerar f\u00f6r att jobba i Indiens st\u00e4ndigt v\u00e4xande textilindustri \u00e5rligen. Genom Nimba-projektet f\u00f6rs\u00f6ker Kudumbam ocks\u00e5 \u00f6ka medvetenheten hos unga flickor om vilka f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5der i fabrikerna.<\/p>\n
N\u00e4r vi fr\u00e5gar Rajeswari om hennes framtidsdr\u00f6mmar ber\u00e4ttar hon att hon vill k\u00f6pa en symaskin och starta en aff\u00e4rsverksamhet h\u00e4r i byn. \u201dJag hoppas kunna bli en lika bra skr\u00e4ddare som min l\u00e4rare\u201d s\u00e4ger hon leende.<\/p>\n
I det l\u00e5ngsmala rummet st\u00e5r fem symaskiner uppst\u00e4llda. De \u00e4r av \u00e4ldre modell, s\u00e5dana som drivs av en platta som vickas fram och tillbaka med hj\u00e4lp av f\u00f6tterna. Det \u00e4r en varm dag, men aktiviteten i rummet \u00e4r h\u00f6g och det rytmiska ljudet fr\u00e5n symaskinerna h\u00f6rs redan p\u00e5 g\u00e5rden utanf\u00f6r lokalen d\u00e4r Kudumbams projekt Nimba … <\/p>\n![\"SONY](\"http:\/\/framtidsjorden.se\/forandra\/wp-content\/uploads\/2015\/01\/22012015-DSC01575.jpg\")
<\/a>![\"SONY](\"http:\/\/framtidsjorden.se\/forandra\/wp-content\/uploads\/2015\/01\/31102014-DSC00275.jpg\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"