{"id":5085,"date":"2018-02-27T05:30:50","date_gmt":"2018-02-27T05:30:50","guid":{"rendered":"http:\/\/framtidsjorden.se\/forandra\/?p=5085"},"modified":"2018-02-27T05:30:50","modified_gmt":"2018-02-27T05:30:50","slug":"hjalpa-manniskor-eller-utnyttja-systemet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/hjalpa-manniskor-eller-utnyttja-systemet\/","title":{"rendered":"Hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor eller utnyttja systemet?"},"content":{"rendered":"
\"Gr\u00f6nskan<\/a>
Gr\u00f6nskan runt Sirummalai \u00e4r v\u00e4ldigt vacker.<\/figcaption><\/figure>\n

Indien \u00e4r ett av v\u00e4rdens st\u00f6rsta l\u00e4nder, b\u00e5de till yta och befolkning. De har en rik kultur, fantastiska m\u00e4nniskor och g\u00e5r idag igenom en snabb utveckling. Men bakom allt det fina finns ett enormt problem med social or\u00e4ttvisa i landet, det finns ett gigantisk gap mellan de som har mycket och de som inte har n\u00e5got alls. <\/span><\/p>\n

Politikerna i Indien har f\u00f6rs\u00f6kt att minska gapet i m\u00e5nga \u00e5r genom olika regulatorer och hj\u00e4lpprogram, med varierande resultat. \u00c5r 2014 s\u00e5 klubbades en ny lag igenom i Indien, lagen gjorde det obligatoriskt f\u00f6r f\u00f6retag, med en \u00e5rlig vinst p\u00e5 \u00f6ver 10 miljarder rupier (ca 1,25 miljarder sek), att sk\u00e4nka minst 2% av nettovinsten till v\u00e4lg\u00f6renhetsprogram (Cooperate Social Responsibility-program (CSR-program)). Det enda kravet var att pengarna skulle g\u00e5 till program som jobbade med; fattigdom, hunger, utbildning, genus eller j\u00e4mnlikhet. <\/span><\/p>\n

Med en \u00e5rlig vinst p\u00e5 mer \u00e4n 10 miljarder rupier \u00e4r det multinationella f\u00f6retaget AMWAY ett av de f\u00f6retag som m\u00e5ste sk\u00e4nka pengar till v\u00e4lg\u00f6renhetsprogram. Pengarna delades upp till flera olika projekt med olika m\u00e5l. Ett av projekten handlade om att h\u00f6ja grundvattenniv\u00e5n i Dindigul distriktet.<\/span><\/p>\n

\"Byggandet<\/a>
Byggandet av en Check wier som ska hj\u00e4lpa till att h\u00f6ja grundvatten niv\u00e5n vid Sirummalai.<\/figcaption><\/figure>\n

CIRHEP arbetar i Dindigul distriktet och \u00e4r den organisation med mest kunskap om \u00e4mnet. AMWAY kontaktade d\u00e5 Mohan p\u00e5 CIRHEP och unders\u00f6kte m\u00f6jligheterna f\u00f6r ett nytt Watershed projekt. Gemensamt kom man \u00f6verens om att bygga en Watershed vid Sirummalai Reserv Forest. Med hj\u00e4lp av detta projekt s\u00e5 skulle 7 byar best\u00e5ende av mer \u00e4n 1700 bybor f\u00e5 b\u00e4ttre tillg\u00e5ng till vatten. Arbetet vid Sirummalai utf\u00f6rdes dock inte av CIRHEP sj\u00e4lva utan man skapade en ny organisation som skulle f\u00e5 sk\u00f6ta all kontakt med AMWAY. Green Venture blev namnet p\u00e5 den nya organisationen som \u00e4r en frist\u00e5ende organisation men som arbetar n\u00e4ra CIRHEP.<\/span><\/p>\n

Projektet har blivit uppdelat i tv\u00e5 olika faser och t\u00e4cker totalt en yta p\u00e5 1000 hektar. Under den f\u00f6rsta fasen, som tog slut i december 2016, s\u00e5 byggdes det bland annat Percolation Ponds, Field Bunds, Check Wiers, Farm Ponds m.m. Resultaten var enast\u00e5ende och effekten var att grundvatten niv\u00e5n h\u00f6jdes med mer \u00e4n 30 meter. Den andra fasen som officiellt tog slut 2017, men d\u00e4r arbetet har fortg\u00e5tt in under 2018, gick ut p\u00e5 att b\u00e5de bygga nya Watershed-konstruktioner, rensa omr\u00e5det p\u00e5 vattenkr\u00e4vande ogr\u00e4s och att renovera och utveckla gamla konstruktioner.<\/span><\/p>\n

Det jobb som har gjorts under de tv\u00e5 faserna har h\u00f6jt livskvalit\u00e9n och underl\u00e4ttat livet f\u00f6r byborna ifr\u00e5n de 7 byarna. Tillg\u00e5ngen till vatten \u00e4r nu inte l\u00e4ngre ett lika stort problem och omr\u00e5det har g\u00e5tt ifr\u00e5n att vara en torr brun plats, till att bli en b\u00f6rdig gr\u00f6n plats.<\/span><\/p>\n

\"Tack<\/a>
Tack vare den h\u00f6jda grundvatten niv\u00e5n s\u00e5 f\u00e5r b\u00f6nderna b\u00e4ttre sk\u00f6rdar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4ven om CSR-programmet har hj\u00e4lpt CIRHEP i deras arbete s\u00e5 finns det \u00e4ven mycket kritik riktat mot denna typ av program. En \u00e5terkommande kritik \u00e4r att n\u00e4r det blev lagstadgat att f\u00f6retagen var tvungna att ge pengar s\u00e5 flyttade intresset av v\u00e4lg\u00f6renhet ifr\u00e5n den goda viljan in till styrelserummet. Det finns tendenser som visar p\u00e5 att projekten oftast g\u00f6rs i n\u00e4rhet av vart f\u00f6retagen \u00e4r aktiva, vilket tenderar till att gagna f\u00f6retagen ocks\u00e5. T.ex. AMWAY-projektet hj\u00e4lper inte bara de 7 byarna utan AMWAY har \u00e4ven en fabrik i omr\u00e5det som \u00e4r beroende av vatten och som ocks\u00e5 drar stor nytta av den h\u00f6jda vattenniv\u00e5n. <\/span><\/p>\n

Annan kritik som ofta syns i debatten kring CSR-programmet \u00e4r att f\u00f6retagen som \u00e4r tvungna att ge pengar till v\u00e4lg\u00f6renhet i sj\u00e4lva verket kan vara de stora bovarna. De anv\u00e4nder sen pengarna f\u00f6r att \u201dtv\u00e4tta\u201d bilden av f\u00f6retaget och f\u00e5 det att se ut som ett v\u00e4ldigt bra f\u00f6retag.<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 ifall om CSR-programmet \u00e4r r\u00e4tt v\u00e4g att g\u00e5 tillv\u00e4ga f\u00f6r att minska den social or\u00e4ttvisan i Indien eller om det har utvecklats till ett medel f\u00f6r f\u00f6retagen i Indien att f\u00f6rb\u00e4ttra sina egna m\u00f6jligheter och bilden av sig sj\u00e4lva?<\/span><\/p>\n

\"Vattenfl\u00f6det<\/a>
Vattenfl\u00f6det stoppas upp med hj\u00e4lp av en check wier och vattnet f\u00e5r l\u00e5ngsamt sjunka ner och h\u00f6ja grundvatten niv\u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Indien \u00e4r ett av v\u00e4rdens st\u00f6rsta l\u00e4nder, b\u00e5de till yta och befolkning. De har en rik kultur, fantastiska m\u00e4nniskor och g\u00e5r idag igenom en snabb utveckling. Men bakom allt det fina finns ett enormt problem med social or\u00e4ttvisa i landet, det finns ett gigantisk gap mellan de som har mycket och de som inte har … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dHj\u00e4lpa m\u00e4nniskor eller utnyttja systemet?\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":66,"featured_media":5089,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[51,59],"tags":[249,80,164,19,160,190,86],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5085"}],"collection":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/66"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5085"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5085\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5095,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5085\/revisions\/5095"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5089"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5085"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5085"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5085"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}