{"id":5819,"date":"2019-03-25T12:18:20","date_gmt":"2019-03-25T12:18:20","guid":{"rendered":"http:\/\/framtidsjorden.se\/forandra\/?p=5819"},"modified":"2019-10-02T08:00:36","modified_gmt":"2019-10-02T08:00:36","slug":"indiska-bonders-kamp-mot-torkan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/indiska-bonders-kamp-mot-torkan\/","title":{"rendered":"Indiska b\u00f6nders kamp mot torkan"},"content":{"rendered":"

I delstaten Tamil Nadu i s\u00f6dra Indien b\u00f6rjar sommaren tidigt i \u00e5r. Det \u00e4r mars och temperaturerna letar sig upp \u00f6ver 40 grader under dagens varmaste timmar. <\/span><\/i>Nederb\u00f6rden \u00e4r mindre \u00e4n n\u00e5gonsin och grundvattenniv\u00e5n har sjunkit stadigt sedan 1980-talet. I sp\u00e5ren av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna k\u00e4mpar lokala b\u00f6nder \u00f6verallt i landet med sina sk\u00f6rdar f\u00f6r att trots torkan kunna g\u00e5 runt ekonomiskt. I inlandet \u00e4r gr\u00e4set krispigt och blekt p\u00e5 grund av torkan medan \u00e5krarna l\u00e4ngst kusten \u00e4r gr\u00f6na och b\u00f6rdiga tack vare konstbevattning och besprutning. Tillg\u00e5ng till vatten \u00e4r n\u00e4mligen en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att besprutningsmedel ska ha effekt p\u00e5 jordbruket. P\u00e5 l\u00e5ng sikt ger dock kemisk besprutning skadliga konsekvenser b\u00e5de f\u00f6r djur, m\u00e4nniskor och milj\u00f6. \u00a0<\/span><\/i><\/p>\n

I sp\u00e5ren av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna<\/strong><\/p>\n

Under de senaste tio \u00e5ren har endast tv\u00e5 s\u00e4songer givit lyckade sk\u00f6rdar p\u00e5 grund av vattenbrist. Det har inte regnat sedan mitten av december f\u00f6rra \u00e5ret och torkan undg\u00e5r ingen. \u201cVanligtvis b\u00f6rjar inte sommaren f\u00f6rr\u00e4n i maj, men nu l\u00e4mnar f\u00e5 den ovanliga hettan okommenterad\u201d ber\u00e4ttar Oswald Quintal, grundare av organisationen Kudumbam. Konsekvenserna av r\u00e5dande klimatf\u00f6r\u00e4ndringar syns s\u00e4rskilt tydligt just h\u00e4r och drabbar de mest utsatta som redan har en tuff ekonomisk situation. F\u00f6rutom uteblivna monsunregn har \u00e4ven grundvattenniv\u00e5n sjunkit fr\u00e5n 50 till 300 meters djup vilket f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r b\u00f6nderna att bevattna sina \u00e5krar trots p\u00e5kostade vattenbrunnar. Den f\u00f6r\u00e4ndrade situationen beror p\u00e5 att jordbruket inte \u00e4r anpassat till de ekologiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Detta resulterar i allvarliga problem med jorderosion p\u00e5 grund av \u00f6verbetning och avskogning. Den \u00f6verexploatering av naturresurser som skett under de senaste decennierna har lett till att jorden inte \u00e4r lika n\u00e4ringsrik och det \u00e4r sv\u00e5rt att odla som tidigare. \u00a0<\/span><\/p>\n

Tamil Nadus inland \u00e4r torrt och p\u00e5 f\u00e5 st\u00e4llen \u00e4r jorden tillr\u00e4ckligt b\u00f6rdig f\u00f6r att kunna odla ris och gr\u00f6nsaker. I 29 av delstatens 32 distrikt \u00e4r b\u00f6nderna beroende av regnvatten f\u00f6r att kunna bevattna sina \u00e5krar eftersom grundvattnet \u00e4r sv\u00e5rtillg\u00e4ngligt. Det inneb\u00e4r att de endast kan odla under 3 m\u00e5nader per \u00e5r och h\u00e4nvisas till mindre vattenkr\u00e4vande gr\u00f6dor som exempelvis hirs och cashewn\u00f6tter. Detta ger inte en lika h\u00f6g ekonomisk avkastning vilket g\u00f6r att m\u00e5nga b\u00f6nder beh\u00f6ver se sig om efter andra alternativ. P\u00e5 delstatens \u00f6stkust d\u00e4remot \u00e4r vattenresurserna mer gener\u00f6sa tack vare floden Kaveri. I de tre distrikt som floden passerar kan b\u00f6nderna bedriva ett intensivare jordbruk under totalt 8 m\u00e5nader samt odla mer vattenkr\u00e4vande gr\u00f6dor som exempelvis ris. I omr\u00e5det produceras majoriteten av landets ris och brukar i folkmun kallas \u201cRice Bowl district of India\u201d. <\/span><\/p>\n

Risets baksida<\/b><\/p>\n

Att ris idag \u00e4r en basvara i Indien och i stora delar av \u00f6vriga Asien \u00e4r n\u00e5got som kan tyckas sj\u00e4lvklart men s\u00e5 har det inte alltid varit. Innan 1960 var hirs det vanligaste spannm\u00e5let eftersom ris d\u00e5 ans\u00e5gs som en lyxvara. Hirs \u00e4r mer n\u00e4ringsrikt och kr\u00e4ver dessutom endast en tredjedel s\u00e5 mycket vatten som ris. Mellan 1960 och 1980 skedde en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n hirs till ris d\u00e5 nya uppt\u00e4ckter gjordes inom jordbruket. Tidigare hade l\u00e5nga och fiberrika risplantor odlats men nu uppt\u00e4cktes nya rissorter som dessutom svarade b\u00e4ttre p\u00e5 n\u00e5got som tidigare inte anv\u00e4nts inom jordbruket; kemiskt besprutningsmedel. Resultatet av den nya odlingsmetoden blev korta och mer snabbv\u00e4xande risplantor som genererade en st\u00f6rre ekonomisk avkastning. Detta gjorde att den indiska staten subventionerade det vita riset och f\u00e5 b\u00f6nder hade r\u00e5d att forts\u00e4tta odla enligt traditionella metoder. De nya effektivare rissorterna kr\u00e4vde mer solljus \u00e4n tidigare och b\u00f6nder \u00f6ver hela Asien uppmanades att hugga ner tr\u00e4d p\u00e5 och omkring sina \u00e5krar. I det numera kala landskapet trivdes inte rovdjuren och i samband med att dessa f\u00f6rsvann f\u00f6rlorades ocks\u00e5 en naturlig mekanism f\u00f6r att kontrollera antalet skadedjur. Det ledde till ytterligare f\u00f6rst\u00f6relse och b\u00f6nderna tvingades d\u00e4rmed \u00f6ka m\u00e4ngden av besprutningsmedel. Efter n\u00e5gra \u00e5r utvecklade skadeinsekterna resistens och d\u00e4rmed \u00f6kades \u00e4ven intensiteten av kemikalierna. En annan konsekvens som den \u00f6kade riskonsumtionen medf\u00f6rde var en v\u00e4xande f\u00f6rekomst av diabetes. Innan skiftet fr\u00e5n hirs till ris var sjukdomen mycket ovanlig, medan Indien idag st\u00e5r f\u00f6r ca en femtedel av v\u00e4rldens diabetes. \u00a0<\/span><\/p>\n

Priset f\u00f6r maten<\/b><\/p>\n

Omr\u00e5det Nagapattinam \u00e4r ett av tre distrikt vid kusten d\u00e4r besprutningsmedel anv\u00e4nds flitigast. P\u00e5 grund av l\u00e4ngre odlingsperioder i omr\u00e5det migrerar m\u00e5nga unga m\u00e4n dit fr\u00e5n inlandet f\u00f6r att arbeta med besprutning av jordbruksf\u00e4lt. I dessa distrikt finns odlingsm\u00f6jligheter under l\u00e4ngre tid \u00e4n i det torra inlandet. Besprutning \u00e4r ett fysiskt kr\u00e4vande arbete, tanken de b\u00e4r p\u00e5 ryggen \u00e4r tung och arbetsdagarna \u00e4r l\u00e5nga. Men framf\u00f6rallt inneh\u00e5ller besprutningsmedlet \u00e4mnena Endoselfon och Denogram som har h\u00e4lsofarliga effekter vid konsekvent inandning. Trots att riskerna \u00e4r allm\u00e4nt k\u00e4nda motiverar ekonomiska faktorer de unga m\u00e4nnen till fortsatt arbete inom besprutningen. De tj\u00e4nar n\u00e4mligen dubbelt s\u00e5 mycket i j\u00e4mf\u00f6relse med andra sysslor inom jordbruket. Anv\u00e4ndandet av besprutningsmedel sl\u00e4nger sin skugga \u00f6ver antalet \u00e4nkor som uppm\u00e4tts vara n\u00e4st h\u00f6gst i hela landet. M\u00e4nnen d\u00f6r vanligen i trettio\u00e5rs\u00e5ldern efter tio \u00e5r av besprutningsarbete. Kvinnorna \u00e4r d\u00e5 fortfarande unga och l\u00e4mnas ensamma att ta hand om hem, familj, jordbruk och ekonomi. Dessutom tvingas de \u00e4ven m\u00f6ta andra sociala utmaningar som det inneb\u00e4r att vara \u00e4nka i det indiska samh\u00e4llet. Problemen i det torra inlandet \u00e4r ist\u00e4llet att ol\u00f6nsamma sk\u00f6rdar och undersyssels\u00e4ttning tvingar m\u00e4nniskor till att migrera till st\u00e4der eller kusten i jakt p\u00e5 andra arbeten. Oftast \u00e4r det m\u00e4nnen som migrerar, men p\u00e5 grund av den utbredda arbetsbristen har de inte alltid m\u00f6jlighet att skicka hem pengar till familjen. Den anstr\u00e4ngda ekonomin spiller \u00f6ver p\u00e5 hela livssituationen och orsakar varje \u00e5r omkring 12 000 suicid bland indiska b\u00f6nder. \u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

Politikens effekter p\u00e5 jordbruket<\/b><\/p>\n

Indien \u00e4r en storproducent av ris vilket \u00e4r en av de gr\u00f6dor som kr\u00e4ver mest vatten och besprutningsmedel. Majoriteten av handeln sker inom landets gr\u00e4nser och efterfr\u00e5gan p\u00e5 denna r\u00e5vara \u00e4r stor fr\u00e5n norr till syd. <\/span>Mer \u00e4n h\u00e4lften av de yrkesverksamma indierna arbetar inom jordbruket, men t<\/span>rots att majoriteten av b\u00f6nderna \u00e4ger sin mark leder de alltmer kritiska v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llandena till undersyssels\u00e4ttning st\u00f6rre delen av \u00e5ret<\/span>. I och med att m\u00e5nga kvinnor slutar arbeta i samband med gifterm\u00e5let \u00e4r majoriteten av alla inv\u00e5nare p\u00e5verkade av jordbruket p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt. F\u00f6rutom effekterna av l\u00e5ngvarig torka har b\u00f6nderna under senare \u00e5r drabbats av sjunkande producentpriser. Till f\u00f6ljd av detta \u00e4r m\u00e5nga b\u00f6nder skuldsatta och har sv\u00e5rt att f\u00f6rs\u00f6rja sina familjer. P\u00e5 senare tid har bondeprotester mot jordbrukspolitiken blivit allt vanligare. <\/span><\/p>\n

En annan problematik ligger i hur politiken p\u00e5verkar b\u00f6nderna p\u00e5 lokal niv\u00e5. Multinationella f\u00f6retag producerar och s\u00e4ljer de kemikalier som anv\u00e4nds inom jordbruket, de har i sin tur lobbygrupper med stort inflytande i den indiska politiken. F\u00f6retagen \u00e4r \u00e4ven stora ekonomiska sponsorer till de tv\u00e5 st\u00f6rsta partierna BJP och Kongresspartiet. P\u00e5 grund av partiernas ekonomiska beroendest\u00e4llning gentemot f\u00f6retagen prioriteras inte diskussionerna kring kemikalier och dess h\u00e4lsoeffekter. Den nu sittande premi\u00e4rministern Narendra Modi lovade inf\u00f6r det senaste valet nya satsningar p\u00e5 jordbruket, att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsvillkoren och inf\u00f6ra h\u00e5rdare tag mot korruption. N\u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta demokrati g\u00e5r till val i maj \u00e4r dock missn\u00f6jet stort mot den sittande regeringen efter uteblivna vall\u00f6ften. \u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

Konsumentmakt<\/b><\/p>\n

Organisationen Kudumbam \u00e4r ledande vad g\u00e4ller ekologiskt lantbruk och h\u00e5llbara odlingsmetoder. P\u00e5 gr\u00e4srotsniv\u00e5 arbetar de f\u00f6r att anpassa jordbruket efter f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar till f\u00f6ljd av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. De har efter m\u00e5nga \u00e5r av n\u00e4ra samarbete med lokala b\u00f6nder identifierat tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt och framg\u00e5ngsrikt jordbruk. \u201cF\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra ett jordbruk utan kemiska besprutningsmedel beh\u00f6ver vi odla mindre vattenkr\u00e4vande gr\u00f6dor, som exempelvis hirs. Genom att \u00f6ka m\u00e5ngfalden av gr\u00f6dor med ett systematiskt utbyte av fr\u00f6er b\u00f6nder emellan \u00e5terskapas jordens b\u00f6rdighet. Dessutom inneb\u00e4r en st\u00f6rre m\u00e5ngfald att kosten kan bli mer varierad vilket ger andra h\u00e4lsobringande effekter\u201d s\u00e4ger Oswald Quintal. Genom olika projekt inom Kudumbams verksamhet skapas d\u00e4rmed ett helhetsperspektiv p\u00e5 jordbruket som innefattar ekonomiska, sociala, kulturella och milj\u00f6m\u00e4ssiga aspekter. \u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att \u00e5terskapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla en v\u00e4rld fri fr\u00e5n kemikalier m\u00e5ste vi \u00e4ndra v\u00e5r attityd som konsumenter. Vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 omfattningen av problematiken som besprutningsmedel medf\u00f6r och inse att vi \u00e4r starkt f\u00f6rbundna med den lokala producenten. <\/span>Den avg\u00f6rande faktorn i kampen f\u00f6r en h\u00e5llbar och r\u00e4ttvis v\u00e4rld f\u00f6r alla \u00e4r inte \u00f6kad produktivitet utan tillg\u00e5ngen p\u00e5 livsmedel och m\u00f6jligheterna till lokal produktion. Det b\u00e4sta s\u00e4ttet att s\u00e4kra en allsidig livsmedelstillg\u00e5ng utan besprutningsmedel \u00e4r sm\u00e5 jordbruk, men stora delar av jordbruksindustrin tillbakavisar dessa r\u00f6n.<\/span> Inom politiken beh\u00f6ver gr\u00f6na lobbygrupper s\u00e4tta press p\u00e5 politiker och multinationella f\u00f6retag f\u00f6r att prioritera mats\u00e4kerhet och matsuver\u00e4nitet. Det kr\u00e4ver att vi som konsumenter efterfr\u00e5gar h\u00e5llbara och ekologiska alternativ d\u00e4r producenternas ers\u00e4ttning garanteras via exempelvis Fair Trade-m\u00e4rkning. I framtiden ber\u00e4knas antalet indiska b\u00f6nder minska med \u00f6ver h\u00e4lften med h\u00e4nsyn till de effekter som klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna medf\u00f6r vilket g\u00f6r situationen ytterligare akut. \u201c<\/span>Vi har tvingat in jordbruket i en v\u00e4ldigt tr\u00e5ng \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. Vi beh\u00f6ver skapa mindre och mer varierade produktionsenheter. <\/span>Om vi med hj\u00e4lp av v\u00e5r inst\u00e4llning kan kontrollera vad vi \u00e4ter, d\u00e5 kontrollerar vi \u00e4ven handeln och d\u00e4rmed politiken. Genom ett h\u00e5llbart syns\u00e4tt v\u00e4rlden \u00f6ver kan vi skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ljusare framtid\u201d s\u00e4ger Oswald Quintal hoppfullt.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tre indiska b\u00f6nder under en kurs i ekologiskt jordbruk anordnad av Kudumbam<\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hirsplanta<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I delstaten Tamil Nadu i s\u00f6dra Indien b\u00f6rjar sommaren tidigt i \u00e5r. Det \u00e4r mars och temperaturerna letar sig upp \u00f6ver 40 grader under dagens varmaste timmar. Nederb\u00f6rden \u00e4r mindre \u00e4n n\u00e5gonsin och grundvattenniv\u00e5n har sjunkit stadigt sedan 1980-talet. I sp\u00e5ren av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna k\u00e4mpar lokala b\u00f6nder \u00f6verallt i landet med sina sk\u00f6rdar f\u00f6r att trots … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dIndiska b\u00f6nders kamp mot torkan\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":95,"featured_media":5821,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[15,299,297,60],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5819"}],"collection":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/95"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5819"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5819\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5835,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5819\/revisions\/5835"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5821"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5819"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5819"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/framtidsjorden.org\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5819"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}