I möteshallen står brummande värmefläktar på för att skapa en behaglig temperatur och en svag doft av smörte ligger över rummet. Ett femtiotal förväntansfulla deltagare från 15 byar i Kharu distrikt har tagit sig till staden Leh för att lära sig om LEHO:s ekobykoncept. Det är en blandad skara av politiker, självhjälpsgrupper, rådsmedlemmar, bönder och kvinnogrupper som slår sig ner i den trånga möteshallen och småpratar i väntan på att en möjlig lösning för deras byar ska diskuteras.
Syftet med dagens workshop är att sprida kunskap om och marknadsföra ekobyar för att motverka de senaste årens förändringar där unga lämnar byarna för arbete i städer och traditioner och kunskaper faller i glömska. En ekoby enligt LEHO:s definition kombinerar ekologisk odling med lösningar på utmaningarna från ökande turism och urbanisering där hållbar utveckling står i centrum. Målet är att unga ska kunna stanna kvar i byarna och gå en ljus framtid till mötes.
Talar under dagen gör LEHO:s personal och anställda vid jordbruksdepartementet i Leh. En av dessa är Thinles Dawa, jordbruksofficerare i Leh. Han informerar om bekämpningsmedels och konstgödsels påverkan på jorden och dess fauna, samt strategier för självförsörjning och marknadsföring av jordbruksprodukter. Han har jobbat med jordbruksfrågor i Leh sedan 1994 och har under sin tid sett en viktig attitydförändring till ekologiskt jordbruk, både hos politiker och hos bybor. Idag rekommenderar regeringen giftfritt jordbruk istället för konventionellt och för bönder som vill göra marknadssatsningar finns det mikrolån med låg ränta att ansöka om från indiska staten. Thinles Dawa är själv övertygad sedan flera år tillbaka om att ekologiskt jordbruk är framtiden för Ladakh.
– Ekobykonceptet är viktigt för Ladakh och dess invånare, men för att vi ska uppnå en hållbar framtid skulle det behövas ekobyar över hela Indien och i resterande delar av världen också, säger han.
Att det redan finns en ekoby i Ladakh som kan agera modellby underlättar marknadsföringen. På workshopen finns representanter från ekobyn Takmachik som berättar om den positiva förändringen som skett sedan byborna valde att ställa om till ekoby för fem år sedan. LEHO:s förhoppning från dagens sammankomst är att byrepresentanterna ska ta med konceptet hem till sina byar och där presentera sina nya lärdomar. På detta sätt ska ekobykonceptet introduceras i hela distriktet för att LEHO:s vision om ett ekologiskt Ladakh stegvis ska uppfyllas.
Deachen Angmo, panch i byn Stakmo och deltagare på seminariet, är en av många som är positiva till ekobykonceptet och dagens diskussioner. Hon berättar ivrigt om vikten av biodiversitet i jordbruket och levande jordar.
– Jag tar med mig hem kunskaper om hur vi kan bevara fertila jordar utan kemikalier. Tillbaka i min by ska jag sammankalla alla bybor och berätta hur vi kan bli en ekoby.
Nästa steg för LEHO är att samarbeta med beslutsfattare i Leh, samt banker och företag som kan bidra med viktiga policybeslut, finansiering och teknologi för att den ekologiska visionen ska kunna bli storskalig och omfatta alla byar i Ladakh. Och arbetet för ett ekologiskt jordbruk som även är ekonomiskt hållbart är verkligen en aktuell fråga. Utflyttningen som sker från byarna är i högsta grad märkbar och är i sig ett hot mot fortsatt ekologisk odling. Bristen på arbetskraft gör att färre boskapsdjur kan hållas i byn, vilket i sin tur minskar mängden gödsel tillgängligt för ekologiskt jordbruk. Om det går för långt behöver konstgödsel återinföras för att kunna ge grödorna den näringen som de behöver. Lösningen kan vara välplanerade ekobyar som tar hänsyn till traditioner, förutsättningar och behov, marknadsföring, ekologisk certifiering och paketering. Nu är det upp till byborna själva att besluta vilken framtid deras by ska möta.
