Utbyte i Cayambe

Den gångna veckan har vi varit med på en veckas kurs med en del av Framtidsjordens Latinamerikanätverk. Det blev en vecka som sent kommer att glömmas, full med inspiration, kunskap och många utbyten.
Deltog gjorde bönder och organisationsansvariga från Colombia (Serraniagua), Ecuador (Kawsay Ecuador och Cambugán), Bolivia (Kawsay Bolivia) och Uruguay (REDES). En bred blandning av ålder, kön, olika förutsättningar och snarlika erfarenheter inom samma frågor, arbete och kamp för ett hållbart och lokalt jordbruk.
Under veckan arbetade vi i roterande grupper med ett systemtänk som lätt visar på flöden inom både gård, industrialisering och kommersialisering eller marknadsföring. Arbetar du med agroekologi vill du minimera flödena in till gården och maximera de utgående, till exempel inköp av maskiner och försäljning av produkter. Det var en bra övning som får en att tänka till över alla komponenter som existerar och samarbetar inom ett system.
Vi hade även mer praktiska moment där vi bland annat lärde oss hur man planterar i raka filer i sluttande terräng med hjälp av ”Aparato A” (som vi också byggde på plats), ett verktyg som har använts i sedan länge för stadig terrassodling. Kakaobonden Don James från Colombia lärde ut olika tekniker inom ympning. Det är en teknik som är mycket användbar då det minskar behovet av genmodifierade grödor, exempelvis kan du ympa in en sort med bra frukt på ett träd med starkt rotsystem.
Arbetet går fort fram med många deltagare. Foto: Tove Dahlbom
Arbetet går fort fram med många deltagare. Två Aparato A syns nere i högra hörnet. Foto: Tove Dahlbom
Glatt gäng som byggt klart terrassen! Foto: Tove Dahlbom
Glatt gäng som har byggt klart terrassen! Don Daniel håller i en Aparato A. Foto: Tove Dahlbom
Vi lärde oss mycket om mikroorganismer och hur vi lätt kan producera både torra och flytande själva. Mikroorganismer fungerar ungefär på samma sätt som gödsel, men med ännu mer fokus på att balansera de nyttiga bakterierna i jorden, och magen på en människa. Ju mer kunskap vi har om mikroorganismer, desto lättare blir det för oss att få både odling och magar att fungera bättre.
Får det vara en hink med mikroorganismer? Drycken kallas guarango. Foto: Tove Dahlbom
Får det vara en hink med mikroorganismer? Drycken kallas guarango och har agave som bas. Foto: Tove Dahlbom
Tre generationer mikroorganismer samsas på tunnlock med vitlök och mandarin. Foto: Tove Dahlbom
Tre generationer mikroorganismer samsas tillfälligt på ett tunnlock. Foto: Tove Dahlbom
Vi är åter på gården i Píntag vid det här laget, här finns mycket som ska jobbas med. Förhoppningsvis kommer vi få användning av Aparato A, mikroorganismer och annat snart!
Ha det gott!
/Matilda och Tove

Machismo mata

I fredags, den 25 november, inföll den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor, en dag som infördes i kalendern för att påminna om FN deklarationen rörande avskaffandet av våld mot kvinnor. En dag om året för att påminna om att vi behöver arbeta mot en värld där kvinnor inte ska utsättas för våld. En dag för att påminna om att en förändring behövs. Och en påminnelse är något som vi alla borde få. En påminnelse om att omkring en tredjedel av alla världens kvinnor någon gång under sitt liv kommer att utsättas för våld. En tredjedel.

Dessa siffror skiljer sig såklart åt beroende på vart i världen man tittar, i vissa delar är det mindre och i vissa mer. Latinamerika är en av de delar där våldsstatistiken är högre. Men trots att statistiken skiljer sig och att våld mot kvinnor kan ta sig mycket olika uttryck så är grunden till problemet densamma oberoende av geografisk position. Könsbaserat våld grundar sig i sociala konstruktioner, så som den rådande och tyvärr mycket dominerande machismo kulturen i Latinamerika. Ordet machismo kommer ursprungligen från det spanska ordet ”macho”- som betyder man eller riktig man och används för att beskriva den manliga dominans och överlägsenhet som legitimeras av patriarkala strukturer och värderingar i samhället. Machismo påverkar och influerar maktförhållanden mellan könen i Latinamerika baserat på stereotypiska uppfattningar om hur män ”ska” vara. Dessa stereotypiska uppfattningar grundar sig i antaganden om att män är överlägsna kvinnor, på alla plan; fysiskt, intellektuellt och sexuellt. Baserat på dessa antaganden har samhällsstrukturer konstruerats som gynnar män och missgynnar kvinnor och som i sin tur legitimerar våldet mot kvinnor. Machismo är den term som de patriarkala strukturerna i Latinamerika fått, men dessa patriarkala strukturer återfinns i alla samhällen i världen.

Men överallt i världen, på olika nivåer och instanser i samhällen, anordnas allt från demonstrationer, kvinnogrupper, feministiska agendor, partier och resolutioner, till organisationer och rörelser. Dagen är en påminnelse om att förändring behövs. Om att en tredjedel av världens kvinnor har fallit eller kommer någon gång i sitt liv att falla offer för våld. Men dagen kan också verka som en påminnelse om att förändring är möjligt och faktiskt pågående.

Av: Frida Grundahl

¡Bienvenido!

montevideo sunset

Jag och Frida har nu bott i Montevideo i drygt två och en halv vecka. För varje dag som går känner vi oss mer hemma och vårt tycke om staden växer likaså. Dels beror detta på att staden är mycket vacker och vädret är behagligare än det som råder i Sverige. Men framförallt beror det på människorna här i Montevideo. Varken jag eller Frida har förut vart i Montevideo och om jag ska uttrycka mig fint så är våra spanska kunskaper begränsade. Det skulle kunna vara en början på ett äventyr som skulle kunna sluta hursomhelst, men som för oss börjat underbart. Redan första dagen på bussresan till Montevideo visade befolkningen här att de var hjälpsamma människor. När vi konkade på tunga väskor och inte hade en susning vart vi skulle tog busschauffören på sig att säga till oss när det var dags att hoppa av. När vi står förvirrade på gatan med vår karta i högsta hugg kommer det fram människor för att guida oss rätt. När vi gång på gång pratar med vår knaggliga spanska möts vi aldrig av trötta blickar eller uppgivna miner, utan alltid med uppmuntran om att fortsätta och ger oss komplimanger i tid och otid. Vart vi än går eller vem vi än möter blir vi alltid bemötta med leenden och värme. Människorna här har gjort att vår vistelse i Montevideo börjat på allra bästa sätt. Det är genom mötena med dessa människor som vi alltid känt oss trygga, glada och välkomna. Förringa aldrig vad den enskilda människan kan göra eller framkalla hos en annan. Medmänsklighet och omtänksamhet kan betyda så ofantligt mycket vilket lätt kan glömmas i hårda och kalla tider.

Lisa Ek & Frida Grundahl

Mat är bara mat.. eller?

Kött och mjölk är några av de grundläggande maträtterna i de svenska hushållen. I Sverige använder man sig inte av bekämpningsmedel  och matar djuren med sojaprodukter, som innehåller mycket protein. Därför kan man med samvete äta kött och mejeriprodukter. Eller? Sojabönorna som används i Sverige är importerade mest från Brasilien och andra delar av Sydamerika. I Sverige är det olagligt att använda sig av bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen. Men i Brasilien och i de andra sojaproducerande länderna används just denna typ av bekämpningsmedel för att hålla undan insekter och ogräs. Många vet säker inte vilka konsekvenser det blir av användning av bekämpningsmedel och genmodifierade grödor. Vad vi äter och producerar i Sverige påverkar andra länders miljö, hälsa och demokrati. I länderna där sojan produceras genomgår det kränks dom mänskliga rättigheterna, landssuveräniteten suddas ut, miljö och ekosystem förstörs och samhällen blir förgiftade. Vi kanske inte använder oss av gifter för att förstöra den svenska miljön och människan, men man har en ignorans och ”tillåter” det ske i andra länder. Det har blivit ”vi” och ”dom”, ”Vi” är lite viktigare än ”dom” och struntar i konsekvenserna.

För 20 år sedan kom Monsanto till Uruguay för att försöka odla soja. Argentina, Bolivia, Paraguay och Brasilien blev alla testländer för Monsanto. Sojan blomstrade och sojaodlingarna har nu tagit över ländernas jordbruk. För 20 år sedan i Uruguay odlade man inte soja, utan köttet har alltid vart Uruguays viktigaste exportvara. Idag ligger köttexporten på tredje plats efter sojan och majs. I Paraguay består 80 procent av all odling av soja. Samma problem har uppstått i Brasilien och deras regnskog, som har en väldigt viktig betydelse för jorden, skövlas. Expansionen av sojan åtföljs av massiva projekt av transportinfrastruktur som förstör livsmiljöer över stora områden, långt bortom avskogningen direkt orsakad av sojaodling.  Den oreglerade utbredningen av sojaplantage och boskapsfarmer tar plats från familjer, ursprungsfolk och småbrukare. Den lämnar tusentals jordlösa lantarbetare och personer från ursprungsfolk i desperation utan några möjligheter att skapa sig ett värdigt liv, odla för sin överlevnad och säkra framtiden för kommande generationer. images Denna form av jordbruk används inte enbart för soja och majs. De flesta frukterna, grönsakerna och mjöl används av GMO frön. Användningen av jordbrukskemikalier ökar i Uruguay på grund av att gmo frön är det enda som visualiseras för allmänheten. Man visualiserar om ett bättre jordbruk, mindre insekter och billigare. Det andra problemet är av en ekonomisk fråga. Det är mycket billigare och det är klart att folket kommer att använda sig av de billigare produkterna, för i slutändan handlar det om att tjäna pengar. I Uruguay har jordbrukare väldigt svårt ekonomiskt. Dom allra flesta lever på lån som man måste betala tillbaka. Jordbruk är dyrt att driva och utan stöd av staten tar människor lån för att kunna driva sitt jordbruk. Dock handlar det inte om själva marken eller hemmet  eftersom det finns en lag i Uruguay som säger att; om man har mer än 1000 hektar mark som tillhör marken staten och man får då istället hyra marken att producera på. Man har i utbyte av att hyra marken, blivit tvungna till att odla majs och soja för det är det som efterfrågas främst på den internationella marknaden.

Bakom den stora majoriteten av sojaproduktionen och GMO frön finns transnationella företagsjättar som Monsanto, Cargill och Bunge. I Uruguay har Monsanto i princip monopol på utsäden genom att ha skapat ett effektivt genmodifierat frö som är det enda som får tillverkas med den specifika genuppsättning som är resistent mot de stora mängder bekämpningsmedel som sprutas på odlingarna. Syftet är att på ett enkelt sätt hålla undan ogräs och insekter. Den som står bakom bekämpningsmedlet är också Monsanto. De transnationella företagsjättarna har ett otroligt inflytande på regeringarna. I Uruguay styrs man av Monsantos miljöpolitik. Människor tas ifrån sin rätt att uttrycka sitt missnöje med GMO frön. Det finns fall i Paraguay där bönder som strävat emot, blivit mördade. När jag pratade med Pablo Galiano, biokemist, så uttrycker han att tas ifrån sin röst är det som hotar Uruguay mest. Demokratin i landet tas bort. Ett annat stort problem som Pablo upplyser om är att de som producerar sojan i Uruguay är inte befolkningen utan de är Mosanto och Cargill. Folket får ingen del av pengarna.

En stor del av sojan och 80 % av majsen är GMO i Uruguay som kräver en tung användning av giftiga jordbrukskemikalier som54c2288ac7109-2försämrar vatten och jord samt hotar människan och djurens hälsa. Sedan användningen av jordbrukskemikaliers uppkomst har vattnet försämrats och blivit giftigare. Det är ett växande problem med algblommor av potentiella giftiga cyanobakterier i vattenmassan, vilket tyder på en potentiell risk för gifter i vattenfördelningen. Detta har påverkat dricksvattnet. Problem med vattnet är en följd av aktiviteten av gårdarna och industriella verksamhet har genererat stora koncentrationer av näringsämnen som fosfor och kväve som underlättar framväxten av cyanobakterier som kan leda till döden för djur och människan. En grad av övergödning av växter vilket innebär att du har ett överskott av ovanstående näringsämnen som orsakar att vattnet blir grundligt. I de andra sojaproducerande länderna har man också kunnat se en negativ inverkan på miljö, hälsa och demokratin. I Paraguay tas bönder ifrån sin rätt att utrycka och blir oftast mördade. Floden som omringar Paraguay har alldeles för mycket jordbrukskemikalier i sig och floden har påverkats av att vattnet stiger. Människor som bor kring floden tvingas lämna sin mark och hitta ett nytt hem. Men dessa människor är oftast fattiga och bygger sina hem där de finns plats. När jag åker genom Asunción, så finns dessa små trähus överallt. Djur som dricker flodvattnet dör oftast. Jag träffar Diana, som äger en farm av kossor. Hon berättar att 70 procent av hennes kossor dör för att dom blir förgiftade. Både i Brasilien och Paraguay har uppkomst av sjukdomar och cancer ökat.

 I Uruguay, Paraguay, Brasilien och Argentina, där sojan är den största produktionen har sojan påverkat länderna negativt. I alla dessa områden dör marken pågrund av gifterna. När marken tar slut så kommer Monsanto och de andra företagen att lämna länderna i fattigdom. Där står länderna utan mark, vatten, jordbruk och pengar.

Vägen till livsmedelssuveränitet

12512306_918629221553840_3490254564805154410_nDet finns över 800 miljoner hungriga människor i världen. Denna livsmedelskris är inte ny, men den blir bara värre. Traditionella livsmedelssystem som småskaliga jordbruk som syftar till att föda lokalbefolkningen, förstörs nu och ersätts av storskaliga jordbruk som skapats av transnationella jordbruksföretag, i syfte av att tjäna pengar. Den lokala livsmedelssystem och de organisationer som styrs av dem, hotas av två huvudprocesser. Den första är den globala omstruktureringen av jordbrukets livsmedelsindustri systemet. De transnationella företagen vinner kontrollen över olika länders livsmedelskedja. Lokalbefolkningens förlust av förmågan till självständighet och självbestämmande är en direkt följd av expansionen av den industriella systemet. Det andra hotet är att många strävar efter att uppnå millenniemålen som anser att det kommer att behövas en minskning av antalet personer som deltar i jordbruk, fiske och mark/vatten-baserad försörjning. Modellen med intensiva, storskaliga centraliserade jordbruket förvärrar inte bara livsmedelskrisen, men den är också en bidragande faktor till klimatförändringen. Detta är beroende av att människan släpper ut alldeles för mycket koldioxid genom bensin, gödningsmedel och bekämpningsmedel. Den globala marknadens drivna produktions- och distributionssystem resulterar i applicering av mat runt om i världen, vilket bidrar till luftföroreningar och den globala uppvärmningen. Med stöd av regeringar, har de internationella handelspolitiken tillåtit stora transnationella företag att komma in i sydliga länder och tvinga småskaliga, lokala bönder i konkurs. Fattiga människor runt om i världen förlitar sig på sina små, lokala gårdar. Lokala producenter och självförsörjande jordbrukare ersätts av exportinriktade storskaliga jordbruk som förvandlar mat till en handelsvara som ska spekulera i och göras till en vinst. Livsmedelsbistånd kan ytterligare undergräva livsmedelssuveränitet genom att ingripa i och förstöra lokala livsmedelssystem. Mat har blivit en handelsvara som skall importeras och exporteras över hela världen.

För två veckor sedan nådde min semester sitt slut. Jag fick äran att åka som representant för REDES till landet Victor Jara, Chile. Jag medverkade på ett tre dagars seminarium kring landsbygds utbildning och agroekologi som en väg att uppnå matsuveränitet. Seminariet anordnades av organisationen ANAMURI som arbetar med kvinnor på landsbygden, ursprungsbefolkning och agroekologi. I Latinamerika breder sojaodlingar för djurfoder, sockerrörsplantager för etanol och eukalyptusodlingar för pappers produktion. Jordbruken är högteknologiskt, grödorna är ofta genmodifierade och stora mängder bekämpningsmedel sprids ut över marken. Allt för att exportera billiga grödor till USA och Europa.12540964_918622208221208_7115138232918240761_n De stora transnationella företagen kommer och tar över mark och konkurrerar ut småbönder. Livet som en bonde i Sydamerika är inte enkelt. Landsbygden blir fattigare och fattigare och städerna blir rikare och rikare. Marken och folket blir sjukare. Allt för att skicka billiga exotiska frukter till Europa. Av denna anledning annordnade ANAMURI detta seminarium. Kontrollen över sin egen mark och territorium har glidit ut händerna på de latinamerikanska länderna. Det är dags för Latinamerika att återta kontrollen och uppnå livsmedelssuveränitet. Livsmedelssuveränitet innebär rätten till tillräcklig näringsrik, ekologisk producerande och kulturell anpassad mat. Människor skall ha rätt till att bestämma och kontrollera sina egna system för livsmedelsproduktionen. Den internationella handel hotar och förstör livsmedelssuveränitet. Man måste genomgå radikala förändringar så att jordbruket tjänar och matar människor, inte företagen som det gör idag. ”Vi måste gå tillbaka till småskaligt jordbruk för att skapa en förändring för människan, hälsan och moder jord, säger professorn Nelson”. De stora företagen har misslyckats med sina stora jordbruk att mätta människor magar, och på köpet har det förgiftat marken. ”Vi måste satsa på små lokala bönder som mättar människor i sitt område. Bönderna måste använda sig av agroekologiska principer säger Nelson”. Han menar på att en ekologisk bonde kan bevara den biologiska mångfalden, lokala kulturers, kyla planeten, skaffa sund mat och utkomst för alla. Bönderna har ett väldigt viktigt värde för människans grundläggande näring och levnadsbröd. Precis som Nelson så säger ANAMURI att man måste gå tillbaka till småskaligt jordbruk. Människan kan inte lyssna på de falska lögnerna om att genmodifierade grödor och andra företags leda teknik kan mätta jordens befolkning. Så hur kommer det sig att trots de stora transnationella företagen, så lägger sig över 800 miljoner människor hungriga? Fungerar verkligen deras system? NEJ, det gör det inte säger Viviana direktör för ANAMURI. Vi har ett tydligt bevis på det. Denna typ av jordbruk måste stoppas för att rädda mänskligheten och jorden. Det är dags för Latinamerika att åter ta kontrollen över sina territorium och mark. Kasta ut dåliga företag från kontinenten. De företag som arbetar med GMO och bekämpningsmedel, kom ihåg när den odlingsbara marken tar slut finns det ingen mat. Och pengar kommer inte kunna mätta jordens befolkning! Säger Viviana

 

 

 

 

Kvinnor på landsbygden

Att vara en kvinna i ett samhälle där patriarkatet flödar är inte ett enkelt liv. En kultur där kvinnor ses som mindre värda och männen som den främste har skapat stora problem för kvinnor i detta samhälle. Att vara en kvinna i Uruguay ses du många gånger enbart som ett objekt, och det är vanligt att man gå längs gatorna med en obehaglig känsla. Inte för att det är ett otryggt land, utan det är tvärt om. Uruguay är ett land med lite våld och säkra system. Utan den där otrygga känslan kryper fram när man vandrar längs gatan, där män kallar på en som en hund, ropar saker efter en eller förföljer en. Att vara kvinna i Uruguay är inte enkelt och att dessutom vara en kvinna på landsbygden är svårare.

Ett nytt projekt har skapats under december månad, vi filmar kvinnor på landsbygden för att sedan i februari visa allmänheten hur det är att vara en kvinna på landsbygden i Uruguay. Det är inte lätt och jag slutas inte förvånas över olika situationer. Projektet har skapas av förfrågan från gruppen Red grupo mujeres rurales i Uruguay. Detta nätverk hade sin start för 20 år sedan, där man arbetar för kvinnors rättigheter. När vi sitter och pratar med Silvia, som är en av ledarna för nätverket berättar hon att under 20 år har arbetet förändrats. Det har inte blivit bättre eller sämre, utan annorlunda. När red mujeres hade sin start, arbetade man med kvinnor och mäns lika rätt. En kvinna för 20 år sedan, lämnade knappt sitt hem. En kvinna har en kropp som är till för att föda ett barn, inte en man. Detta innebär inte att det är enbart kvinnan som skall ta hand om barnen, utan det är två som har skapat barnet. Så förr (eller fortfarande idag), så skulle kvinnan stanna hemma med barnen och ta hand om hemmet. Detta begränsade kvinnan från det sociala. Man lyssnade inte på kvinnan när hon var ute och gjorde ärenden, utan det var mannen som var ledaren för familjen. När det fanns möten så skickades männen till mötena, när det fanns ärenden var det mannens jobb och att till och med gå till en bank för att hämta pengar var mannens uppgift. Det finns många män ute på landsbygden som tar alla pengar från jordbruket och kvinnan står kvar tomhänt. Idag har många olika delar för kvinnans rättigheter utvecklats. En kvinna kan idag göra ärenden åt familjer och kan gå på möten istället för mannen. Man måste komma ihåg att även om kvinnan har möjligheten till det, så finns det fortfarande på den kulturella planen en syn av att det är konstigt att kvinnan tar hand om ärenden och mannen som låter sina kvinna göra saker istället för honom kommer att ses mindre maskulin. Att bo på landsbygden idag är inte lätt. Kapitalismen försvårar levnadsstandarden på landsbygden, oavsett man eller kvinna. Men en kvinna tas ifrån många rättigheter, där är skillnaden. Idag är synen på kvinnor på landsbygden annorlunda, en kvinna styrs av kapitalismen och moderniseringen av världen, men står fortfarande kvar i den gamla kulturen av patriarkatet. En kvinna är trots framgångar, sedd som lägre en man och synen på att kvinnan skall ta hand om familj och hem kvarstår.

Red grupo de mujeres rural startades för 20 år sedan av ett par kvinnor som alla arbetar på landsbygden. Arbetet har förändrats, men det betyder inte att gruppen behövs, utan den behövs än idag. När gruppenDSC_0109 (1) hade sin start var de inte alls accepterade av samhället, främst av männen. Det sågs som djävulsdyrkare och de tror att rädslan fanns för att män var rädda att kvinnor skulle ta över samhället. Red mujeres arbetar med olika form av arbete. Man utbildar kring rättigheter, en kvinna behöver förstå sina rättigheter säger Silvia. Man hjälper kvinnor som lever i ett våldsamt förhållande och man jobbar främst med att stötta kvinnor på landsbygden. Det är svårt nog att vara kvinna på landsbygden, men idag har jordbruken börjat konkurrerats ut av stora företag och den ekonomiska biten är ännu svårare. De kvinnor som väljer att stanna kvar har ekonomiska svårigheter och man försöker med det lilla nätverket har att hjälpa kvinnorna ekonomiskt. På grund av detta så väljer många kvinnor att lämna landsbygden och kvar blir de äldre.

Nätverket består av ett flertal kvinnor som bor på landsbygden. Alla inom nätverket bor runt om hela Uruguay.DSC_0082
Två gånger i månaden träffas alla medlemmar, i alla fall de som kan. Under dessa två dagar diskuterar man kring arbetet och planering av aktiviteter. Jag fick ta del av red mujeres möten och två dagar av olika aktiviteter, diskussioner och föreläsningar. Denna gång så diskuterades kring vad kommunikation är för något och hur man skall arbeta med kommunikation. Den första dagen som mötet hölls, fick olika kvinnor dela med sig av sina erfarenheter, gamla som nya. Man delades in i grupper och skulle tillsammans ta fram vad red mujeres innebär, vad kvinnors rättigheter innebär och varför gruppen behövs. Under dagen målades, flätades och stickades olika material för att visa vad allt innebär för vardera. Den andra dagen hölls det föreläsningar kring kommunikation. För gruppen behöver kommunikationen mellan varandra förbättras för att arbetet skall vara möjligt. Kommunikationen till allmänheten behöver också förbättras, de måste sprida orden kring vad landsbygden innebär och varför det behövs kvinnor där. De vill visa att en kvinna som är behandlat dåligt ute på landsbygden är inte ensamma, utan att det kan få stöd och hjälp. När jag frågade kvinnorna vad det hoppas på att ändra inom landsbygden för kvinnor, svarade alla att det vill att fler kvinnor ska stanna och flytta tillbaka till landsbygden, man behöver båda könen och att det ska finnas fler unga människor. När jag sitter på mötet med kvinnorna ser jag en som är i in ålder, resten är närmare pensionen, en ung kvinna!

Ett annorlunda möte

I Uruguay finns det stora ytor av odlingsbar mark. Men de är bara en liten del av befolkningen som stannar inom jordbruket. Detta är främst av att befolkningen väljer att lämna landsbygden för Montevideo. De vill utbilda sig och tjäna pengar. Jordbrukare får knappt någon stöd av staten och konkurreras ut av stora företag. Mer än hälften av jordbruket består av genmodifierade grödor och jordbrukskemikalier, oftast av Monsanto. Jordbruken besprutas med växtgifter regelbundet. Alla andra växter dör vid besprutningen. Detta påverkar hälsan hos småbrukarna som bor i närheten samtidigt som deras odlingar och boskap blir förgiftade och i värsta fall går allt förlorat. Gifternas utbredning har drivit bort bönder från sina traditionella marker och är ett ständigt hot för de som valt att stanna kvar. 

För två månader, satte jag min fot för första gången i Uruguay. Ett nytt äventyr påbörjades med en praktik på organisationen Redes. En av mina första arbetsuppgifter var att jag tillsammans med min handledare, medverkade på ett forum kring agroekologisk jordbruk. Agroekologi är en jordbruksform som tar hänsyn till ekosystem, miljö och människan. Det är en metod som används för att uppnå målet med matsuveränitet; främjande av lokal produktion för att mätta lokalbefolkningen framför export, mångfald framför monokulturer och ett maktskifte från storföretagares kontroll över jordbruks produktion liksom handel till småbrukares rätt till självbestämmande över produktion och konsumenters rätt till medveten konsumtion. Med ett agroekologisk jordbruk vill man uppnå bra arbetsförhållande för småbrukare samtidigt som konsumenten får tillgång till hälsosamma och giftfria produkter. 

DSC_0078

Forumet kring agroekologi pågick under två dagar och ett flertals civila samhällets organisationer och ekologiska jordbrukare medverkade under forumet. Med en kurrande mage, eftersom lunchen är två timmar försenade, lyssnar jag på intensiva förslag till hur man skall bevara den biologiska mångfalden i Uruguay. Det diskuteras kring en process av intensiv jordbruk som drivs av den ekonomiska tillväxten i exporttillverkning som har en inverkan på miljö, socialt och ekonomisk hållbarhet. Detta är en del av den globala situation av livsmedelsutmaning och/eller degradering av naturen och de växande problem med klimatförändringarna. Att mildra effekterna inom den dominerade produktionsmodell är nödvändigt, men inte tillräcklig. Det finns fördelar för hela samhället att främja övergången till nya sätt att organisera produktion, distribution och konsumtion av sektorn av att integrera agroekologisk strategi.
Tiden kändes oändlig under dessa två dagar. I Uruguay så hålls inget inom sin tidsram och möten blir oftast försenade eller pågår i flera timmar efter att mötet egentligen skulle avslutas. Alla ville få sin röst hörd och hade mycket intressanta argument. Efter två dagar, tar man tillslut fram den nationella handlingsplanen för agroekologi. Målet är att främja livsmedelssuveränitet genom korrekta och sunda matvanor. Man skall främja produktionen av livsmedelskvalitet och inte använda sig av skadliga föroreningar. Syftet är till att öka antalet producenter i systemet för produktion, distribution och konsumtion av jordbruksprodukter av en agroekologisk bas. Detta kommer att ge fördelar som bidrar till en förbättrad livskvalitet för människor som bor på landsbygden och de i städerna. En viktig del till att uppnå en förändring i jordbruket, krävs det en spridning och utbildning till allmänheten. Staten behöver stötta och hjälpa till med utveckling till ekologisk jordbruk. 

 

DSC_0076Det har nästan gått två månader sedan forumet ägde rum och då organisationerna skrev ett gemensamtbrev till staten och vädjande om en förändring i jordbruket. Jag och Daniella får tillsammans med min handläggare och ett par andra representanter för den nationella planen för agroekologisk jordbruk en möjlighet till att möta vice presidenten. Tillsammans går vi igenom säkerhetskontrollen och vi blir förvånade hur enkelt det är att få en möjlighet till att träffa staten. Vå åker upp till den 12:e våningen där vi tas in till ett mötesrum. Med en utsikt över Montevideo, kommer vice presidenten in i rummet. En medelåldersman som är vänlig och får alla att känna sig bekväma. Under 1 timme så framför man varför staten behöver stödja agrekologisk jordbruk och varför de bör stötta småbrukare ekonomiskt. De olika representanterna presenterar sina organisationer och hur de jobbar.
Efter 1 timme så ger vice presidenten förslag till vilka ändringar som behövs i handlingsplanen utifrån vad staten har kapacitet till. Han tar upp vilken problematik som kan finnas inom staten. Med ett leende på läpparna tar hand emot handlingsplanen och säger att han kommer att framför detta till presidenten och miljö ministern. Ingenting är lovat och vi kan hoppas på att staten ser över handlingsplanen och de argument som finns. 

 

 

Ekologisk odling i huvudstaden

Att resa genom Montevideo består vyn mestadels av hus och ännu mer hus. Efter 1 timmes resa med buss kommer man ut till naturen. Vyn består inte längre av hus och en stad, utan av en natur med åkrar och palmer. Där möter jag Mauricio Vives, som ska ta mig till sitt jordbruk.

Uruguay är ett land som har stora problem med sin matsuveränitet. De lokala småbönderna konkurreras ut av stora internationella företag. Markpriser har ökat med 600 % de senaste åren och många har inte råd att driva sitt jordbruk. Ett land som är hotat av genmodifierade grödor och jordbrukskemikalier har haft en negativ verkan på miljön. Drömmen om ett ekologiskt område har blivit verkligt för Mauricio Vives. Mauricio är en ekologisk jordbrukare som tillsammans med fem andra grundade kooperativet Graneco. Kooperativet består av ett dussin jordbruksfamiljer och producenter, där var och en bor i ett landsbygds område i utkanten Montevideo. För tre år sedan, började man producera på övergiven mark, man odlade spannmål, främst vete, majs och korn. Mauricio berättar att idén med att producera mjöl kommer från den tid han bott i Sverige. Han berättar att i Sverige finns det möjlighet till olika sorters mjöl som är bra för hälsa och miljö, för att baka bröd. När Mauricio flyttade tillbaka till Uruguay efter ett par år i Europa så började han och hans fru sälja bröd på marknader. Han saknade det nyttiga och goda brödet i Sverige och det var då hans idé kom till, att skapa eget mjöl. År 2012 startade Graneco sitt projekt av ekologiskt mjöl. De gav en agronom en maskin och en liten skördare och man började med att odla sex hektar vete. ”Vi försöker att producera med naturen, inte mot naturen. Vi måste respektera balansen i ekosystemet och att ändra den så lite som möjligt. Vi tror starkt på ekologiskt produktion, men vi är inte fundamentalister”, säger Marucio. På tre år har Graneco gått från 6 hektar vete till 60 hektar, det är främst för att efterfrågan efter ekologiska produkter har börjat öka. ”Det finns många som menar att man inte kan odla på ett naturligt sätt och mätta hungern, men vi visar det motsatta, vi producerar mycket mjöl och billigt. Vi kanske inte kan mätta jordens befolkning men vi kan mätta dem i vårt område” säger Mauricio. Någonstans måste någon börja och Mauricio och hans kooperativ har börjat i ett landsbygdsområde i utkanten av Montevideo. Majoriteten av jordbrukarna i området använder sig av inhemska och ekologiska produkter och tillsammans försöker eftersträva mat suveränitet. De har i år även börjat sprida sitt kooperativ till ett landsbygdsområde i Canelones, som ligger en bit utanför Montevideo.

Jag blir upphämtad av Mauricio i paso de arena och vi kör ut till ett av Granecos odlingar. Maurico visar mig ett område där man just nu håller på att odla majs. Det är en majssort som aldrig används och man börjar på några få hektar för att se hur majsen blir. I mars berättar Mauricio att majsen kommer att vara användbar. Mauricio kör mig runt för att visa Granecos odlingar. Odlingarna är enorma, flera hektar av grödor som växer, helt ekologiskt. Till sist åker vi till Granecos kontor, som det fick för ett år sedan. Kooperativet började för lite mer än ett år sedan, få stöd av staten. I och med att efterfrågan ökades, började Graneco uppmärksammas. Inte enbart för den ekologiska odlingen men även för de stöd de ger till småbönder i Pagro. Kontoret ligger bredvid ett gammalt sjukhus och man får en lite kuslig känsla när man kör in till kontoret. När man kliver in i kontoret möts man av säckar med olika mjölksorter. Maskiner som används för hand för att skapa mjöl, för att sedan paketeras in till påsar. På baksidan står det ett litet kvarn, där man bevarar mjölet. Kvarnen invigdes för ungefär ett år sedan och har varit väldigt användbart för Graneco. Den nya fabriken är ett campus för kooperativet och har gett en möjlighet till utveckling och ökning. Fabriken har gett dem ett kontor, med en dator för att organisera marknadsföring och distribution, tillgång till utbildning, hyra en livsmedelstekniker som leder den tekniska industrin som en revisor och gör uppsökande att nå fler producenter och konsumenter.

DSC_0260                    DSC_0226

Sedan Granecos uppkomst, har man som tradition anordnat en festival, innan skörden av vete och sådd av majs. Fiesta de la trilla, skörd festivalen firar en ny skördesäsong med utrymme för jordbrukare, sociala organisationer, offentliga institutioner och de kooperativa medlemmarna. Huvudsyftet med evenemanget är att bidra med generering av en gemensam identitet som bygger på Granecos erfarenheter. För närvarande arbetar kooperativet med att bygga en nationell ekologisk plan tillsammans med andra organisationer, så som Redes.
Ett av de viktigaste mål för evenemanget är att demonstrera att det går att odla ekologiskt. Det går att få kvalitativa produkter och mycket utan att använda sig av kemikalier.

 

Machismo dödar!

I början av nittonhundratalet, så bröt man ner patriarkatet i Uruguay. Den relativa frigörelsen av kvinnor satte Uruguay långt före resten av länderna i Latinamerika i fråga om lagliga rättigheter och social sedvänja. Kvinnor fick skilja sig, fick rösträtt, möjlighet till samma utbildning som män och kvinnor började synas på arbetsmarknaden.  Uruguay är känt av världen för att vara ett liberalt land, där abort och gay äktenskap är lagligt. Trots liberalismen, kvarstår kulturen machismon i landet. Mönstret av machismon är mindre uttalad i stora dela av Latinamerika. Män förväntades visa ”manliga” egenskaper som större och bättre; det ”kvinnliga” egenskaperna ses som underlägsna. Att vara kvinna är fortfarande en riskfaktor i Uruguay. Könsrelaterat våld är den mest rapporterade brottet efter stöld. Sju av tio kvinnor i Uruguay uppger att de utsatts för sexistiskt våld. Sedan årets start har 35 kvinnor blivit mördade för att dom är en kvinna. Antalet mord relaterat till antal invånare (3,5 miljoner), gör Uruguay till ett av de latinamerikanska länderna där könsrelaterade mord är högst.

Under helgen anordnade organisationen Colectivo la pitanga en manifestation för att öka medvetenheten kring könsrelaterat våld. Manifestationen handlade om att protestera mot mord på kvinnor av mäns våld. Fraser som ”Machismon dödar för närvarande” upprepades under helgen.  Vi på lördagen besökte flera olika kvarter, där vi delade ut informations lappar till kvinnorna i området. På lapparna fanns det information kring vad våld i hemmet är och om man är utsatt för våld, så kan man vända sig till organisationen för stöd. Manifestationen slutade på torget plaza 16 där musik, teater och tal hölls för att sprida information. ”Vi är här för att vi vill bekämpa könsrelaterat våld i alla dess fysiska, psykiska, sexuella uttryck mot våld i hemmet” är en del av talet som hölls av Colectivo la pitanga.

DSC_0206DSC_0136

Uruguays regering håller på att förbereda en lagstiftning om att kriminalisera kvinnomord, som ska skickas till parlamentet.