Mat är bara mat.. eller?

Kött och mjölk är några av de grundläggande maträtterna i de svenska hushållen. I Sverige använder man sig inte av bekämpningsmedel  och matar djuren med sojaprodukter, som innehåller mycket protein. Därför kan man med samvete äta kött och mejeriprodukter. Eller? Sojabönorna som används i Sverige är importerade mest från Brasilien och andra delar av Sydamerika. I Sverige är det olagligt att använda sig av bekämpningsmedel som innehåller vissa ämnen. Men i Brasilien och i de andra sojaproducerande länderna används just denna typ av bekämpningsmedel för att hålla undan insekter och ogräs. Många vet säker inte vilka konsekvenser det blir av användning av bekämpningsmedel och genmodifierade grödor. Vad vi äter och producerar i Sverige påverkar andra länders miljö, hälsa och demokrati. I länderna där sojan produceras genomgår det kränks dom mänskliga rättigheterna, landssuveräniteten suddas ut, miljö och ekosystem förstörs och samhällen blir förgiftade. Vi kanske inte använder oss av gifter för att förstöra den svenska miljön och människan, men man har en ignorans och ”tillåter” det ske i andra länder. Det har blivit ”vi” och ”dom”, ”Vi” är lite viktigare än ”dom” och struntar i konsekvenserna.

För 20 år sedan kom Monsanto till Uruguay för att försöka odla soja. Argentina, Bolivia, Paraguay och Brasilien blev alla testländer för Monsanto. Sojan blomstrade och sojaodlingarna har nu tagit över ländernas jordbruk. För 20 år sedan i Uruguay odlade man inte soja, utan köttet har alltid vart Uruguays viktigaste exportvara. Idag ligger köttexporten på tredje plats efter sojan och majs. I Paraguay består 80 procent av all odling av soja. Samma problem har uppstått i Brasilien och deras regnskog, som har en väldigt viktig betydelse för jorden, skövlas. Expansionen av sojan åtföljs av massiva projekt av transportinfrastruktur som förstör livsmiljöer över stora områden, långt bortom avskogningen direkt orsakad av sojaodling.  Den oreglerade utbredningen av sojaplantage och boskapsfarmer tar plats från familjer, ursprungsfolk och småbrukare. Den lämnar tusentals jordlösa lantarbetare och personer från ursprungsfolk i desperation utan några möjligheter att skapa sig ett värdigt liv, odla för sin överlevnad och säkra framtiden för kommande generationer.  Denna form av jordbruk används inte enbart för soja och majs. De flesta frukterna, grönsakerna och mjöl används av GMO frön. Användningen av jordbrukskemikalier ökar i Uruguay på grund av att gmo frön är det enda som visualiseras för allmänheten. Man visualiserar om ett bättre jordbruk, mindre insekter och billigare. Det andra problemet är av en ekonomisk fråga. Det är mycket billigare och det är klart att folket kommer att använda sig av de billigare produkterna, för i slutändan handlar det om att tjäna pengar. I Uruguay har jordbrukare väldigt svårt ekonomiskt. Dom allra flesta lever på lån som man måste betala tillbaka. Jordbruk är dyrt att driva och utan stöd av staten tar människor lån för att kunna driva sitt jordbruk. Dock handlar det inte om själva marken eller hemmet  eftersom det finns en lag i Uruguay som säger att; om man har mer än 1000 hektar mark som tillhör marken staten och man får då istället hyra marken att producera på. Man har i utbyte av att hyra marken, blivit tvungna till att odla majs och soja för det är det som efterfrågas främst på den internationella marknaden.

Bakom den stora majoriteten av sojaproduktionen och GMO frön finns transnationella företagsjättar som Monsanto, Cargill och Bunge. I Uruguay har Monsanto i princip monopol på utsäden genom att ha skapat ett effektivt genmodifierat frö som är det enda som får tillverkas med den specifika genuppsättning som är resistent mot de stora mängder bekämpningsmedel som sprutas på odlingarna. Syftet är att på ett enkelt sätt hålla undan ogräs och insekter. Den som står bakom bekämpningsmedlet är också Monsanto. De transnationella företagsjättarna har ett otroligt inflytande på regeringarna. I Uruguay styrs man av Monsantos miljöpolitik. Människor tas ifrån sin rätt att uttrycka sitt missnöje med GMO frön. Det finns fall i Paraguay där bönder som strävat emot, blivit mördade. När jag pratade med Pablo Galiano, biokemist, så uttrycker han att tas ifrån sin röst är det som hotar Uruguay mest. Demokratin i landet tas bort. Ett annat stort problem som Pablo upplyser om är att de som producerar sojan i Uruguay är inte befolkningen utan de är Mosanto och Cargill. Folket får ingen del av pengarna.

En stor del av sojan och 80 % av majsen är GMO i Uruguay som kräver en tung användning av giftiga jordbrukskemikalier somförsämrar vatten och jord samt hotar människan och djurens hälsa. Sedan användningen av jordbrukskemikaliers uppkomst har vattnet försämrats och blivit giftigare. Det är ett växande problem med algblommor av potentiella giftiga cyanobakterier i vattenmassan, vilket tyder på en potentiell risk för gifter i vattenfördelningen. Detta har påverkat dricksvattnet. Problem med vattnet är en följd av aktiviteten av gårdarna och industriella verksamhet har genererat stora koncentrationer av näringsämnen som fosfor och kväve som underlättar framväxten av cyanobakterier som kan leda till döden för djur och människan. En grad av övergödning av växter vilket innebär att du har ett överskott av ovanstående näringsämnen som orsakar att vattnet blir grundligt. I de andra sojaproducerande länderna har man också kunnat se en negativ inverkan på miljö, hälsa och demokratin. I Paraguay tas bönder ifrån sin rätt att utrycka och blir oftast mördade. Floden som omringar Paraguay har alldeles för mycket jordbrukskemikalier i sig och floden har påverkats av att vattnet stiger. Människor som bor kring floden tvingas lämna sin mark och hitta ett nytt hem. Men dessa människor är oftast fattiga och bygger sina hem där de finns plats. När jag åker genom Asunción, så finns dessa små trähus överallt. Djur som dricker flodvattnet dör oftast. Jag träffar Diana, som äger en farm av kossor. Hon berättar att 70 procent av hennes kossor dör för att dom blir förgiftade. Både i Brasilien och Paraguay har uppkomst av sjukdomar och cancer ökat.

 I Uruguay, Paraguay, Brasilien och Argentina, där sojan är den största produktionen har sojan påverkat länderna negativt. I alla dessa områden dör marken pågrund av gifterna. När marken tar slut så kommer Monsanto och de andra företagen att lämna länderna i fattigdom. Där står länderna utan mark, vatten, jordbruk och pengar.