Som världen ser ut i dag ses kvinnor alltför ofta inte som kompetenta nog att ta ett jobb inom politik. Också i Indien är detta mer regel än undantag. Nationella regeringar snittar 20 procent kvinnor, Indien 10 procent. En väldigt låg siffra.
I Indien finns sedan länge ett lagförslag om att minst 33 % av platserna i politiska organ ska vara reserverade för kvinnor – kvotering. Förslaget varit har varit nära att gå genom flera gånger, men alltid stoppats.
Angmo jobbar på Women´s Alliance of Ladakh och enligt henne skulle en väl implementerad lag kunna ändra den låga siffran av kvinnliga politiker i både Indien och Ladakh.
– Många kvinnor i Ladakh har både vilja och intresse till att delta i politiken, men det får inte chansen, berättar hon.
Ladakh är isolerat från resten av Indien med många tusen meter över havet mitt i Himalaya och även om kvinnor inte blir lika diskriminerade i Ladakh som i många andra delar av Indien så är det långt ifrån jämställt. För precis som i de flesta delar av världen är könsrollerna tydliga och mycket bestämda, och det är dessa som många gånger hindrar kvinnor till att ta plats eller intressera sig för politik.
– De flesta unga kvinnor eller flickor är upptagna i hemmet med att ta hand om barn, matlagning och städning och det finns ingen tid eller ork över för dem att engagera sig politiskt också, fortsätter Angmo.
Och ju högre och mer inflytelserika poster desto ovanligare är det med kvinnor, berättar hon. Men hon tror att det kan komma att ändras i framtiden, även om det just nu står ganska still. Den yngre generationen är mer medvetna och jobbar för en förändring på området.
Precis som överallt i världen är kvotering kontroversiellt och en person (man) förklarade att kvotering inte alls behövs. För kvinnor är intresserade av politik här i Ladakh, och kvotering skulle leda till att ointresserade kvinnor skulle hamna på dessa poster, och det är väl inget bra? Ett väldigt ohållbart argument som bara ser till ytan, och som dessutom, enligt Angmo, inte stämmer. Om inte kvinnor är intresserade av politik måste vi ju fråga oss varför? Svaret är väl ganska enkelt: För att de inte blir uppmuntrade till det. För att det inte förväntas av dem. För att de inte tror att de klarar av det. För att de sociala strukturerna inte tillåter det.
Jag ser flera anledningar till varför kvotering kan hjälpa Indien.
De kvinnor som faktiskt är intresserade får en chans att delta och ha inflytande. Och de kvinnor som inte är intresserade kan komma att bli uppmuntrade och förstå att deras åsikter är precis lika viktiga som en mans och i slutändan kanske bli intresserade.
Kvinnor och män är annorlunda, oavsett om de har samma utbildning och är av samma ålder, av den enkla anledning att de har blivit behandlade olika genom livet (förväntan på kvinnor att de ska ta hand om barnen, som Angmo berättade) och en lagstadgad kvotering skulle alltså bidra till olika perspektiv, vilket ju alltid är bra.
Genom att öppna upp för kvinnor genom lagstadgad kvotering i politiken skulle kvinnor åtminstone ges chansen att delta. Huruvida deras intressen tas tillvara på, och huruvida de blir lyssnade till – det är en annan diskussion, men en lagstadgad kvotering skulle vara ett första steg i rätt riktigt för en mer demokratisk politik i Indien.
