Författare: Gina Mörkeberg

Vi tränger oss in i rummet som är välfyllt av både människor och rök. Vi är något sena och ritualen som inleder workshopen har redan börjat. I mitten av rummet ligger frukt, örter och blommor som formar ett slags kors vilket representerar den andiska kosmologin men även kroppens olika chakran. Presidenten av Pueblo Kayambi går runt i rummet med en skål gjord av av sten, ur den strömmar väldoftande rökelse. Människorna för händerna över den och drar djupa andetag för att andas in röken med syfte att rensa bort dåliga energier.

 

Hur är det att tillhöra ett ursprungsfolk och leva i ett samhälle där man behöva kämpa för att minnas och bevara sin kultur och sina traditioner? Kawsay och Pueblo Kayambi sammanordnar och deltar ofta i utbildningar, möten och workshops samt är delaktiga i projekt för att återupphålla och föra vidare ursprungsfolkens kultur och traditioner. I fredags fick vi äran att vara med på mötet och workshopen ”Tradionell Medicin och Hälsa ur ett Rättsperspektiv” . Mötet anordnades tillsammans med tre olika samordnare Pueblo Kayambi, Cayambes Hälsodistrikt och Casa Campesina. Motivet var att stärka Kayambiefolkets kännedom om deras rättigheter gällande hälsosystemet men även för att deltagarna skulle få chansen att dela med sig av traditionella kunskaper inom medicin, läkemedel och hälsa.

Mycket fokus låg på användandet av traditionell och alternativ läkemedelskonst i förebyggande syfte och för att bibehålla en bra hälsa. De flesta verkade vara överens om vikten av att bibehålla, integrera och ta tillvara på traditionella kunskaper så som användandet av örter och växter  inom hälsovården. Att kunna ringa och beställa en läkartid och att bli bemött på sitt modersmål Quechua var även en stor och betydelsefull del av diskussionen. Språk och traditioner speglar ens identitet och den man är. Om inte samhället respekterar och lämnar utrymme för detta så kommer urålderlig och ovärderlig kunskap att dö ut.

”Att förlora sin identitet är att förlora det viktigaste av att vara människa. Man förlorar allt. Språket och traditioner är en viktig del av ens identitet som måste förs vidare. Därför är det viktigt att börja redan i hemmet, att lära sina barn språket, lära dem om växternas och örternas krafter och vad de kan användas för” sa Yuru Parayaku som höll i stora delar av mötet. Han är en så kallad “yachag”, en vis och respekterad person besittande mycket kunskap om traditionell läkekonst och traditioner.

På mötet informerades och diskuterades även ursprungsfolkens rättigheter ur ett hälsoperspektiv. I lagen står det om rätten att inkludera, skydda, utveckla och upprätthålla deras traditioner, kunskaper och teknologi. De ekosystem, resurser, flora och fauna som finns inom ursprungsfolkens heliga platser samt territorium ska skyddas och det är förbjudet att göra anspråk på dessa. Dock är det något som inte alltid efterföljs.

Främjandet av ursprungsfolkens kultur innebär också att arbeta för en mark fri från gifter och ett samhälle  som inte fokuserar på evig ekonomisk tillväxt och där man inte ser  naturen som en oändlig resurskälla skapad för oss människor att exploatera. Matsuveränitet, större självstyre, att vara integrerad i samhället utan att behöva kompromissa sitt ursprung är saker som alla hänger samman med en hälsosammare natur, renare levnadsätt och att jobba sig bort från de system som koloniseringen skapat.

Läs våra följande inlägg som kommer att fortsätta behandla dessa aktuella ämnen!

/Ginita, Carito y Amandita