Vilken roll spelar religion för klimatförändringar och övergången till ekologiskt jordbruk?
I Ladakh är majoriteten av invånarna buddhister, även om vissa delar domineras av Islam. Det märks tydligt hur närvarande religionen är i människornas vardag – i nästan alla möten och samtal vi har kommer andligheten in. Vi pratar ofta om själen, om ”Gud”, energier, ”to do good”. Kopplingen till religion görs även i organisationernas arbete med klimatförändringar. Redan tidigt under min praktik här i Ladakh märkte jag hur det talades om ekologiskt jordbruk i relation till religion. Buddhismens grundläggande världsbild går ut på att alla varelser i universum hör ihop och är ömsesidigt beroende av varandra, vilket även framhålls när organisationerna möter bönder i byarna för att prata om ekologisk odling.
Under ett samtal förklarar Tashi, som arbetar på LEHO, kopplingen till buddhism för mig:
– De flesta som bor i Ladakh är buddhister och anser därför att det inte är rätt att skada djur i onödan, som en ju gör genom att använda kemiska bekämpningsmedel.
Han fortsätter:
– Ekologiskt jordbruk handlar om interrelationen mellan naturen, människor och ekologisk mångfald, precis som inom buddhismen där vi har en holistisk syn på naturen. Vi ska respektera mångfalden och inte döda någon varelse i onödan. Det är inte som i kristendomen till exempel, där Gud gav Adam och Eva naturen att härska över. Enligt det buddisktiska synsättet är vi människor en del av naturen, vi står inte över naturen, och därför ska allt vi gör vara till fördel för alla varelser. Vi är beroende av varandra, så när vi brukar jorden är det inte bara för att vi ska få mat att äta, utan även för att skapa en bra miljö för maskarna i marken.
Detta synsätt kan även påverka bönderna åt andra hållet och bidra till en försiktighet gentemot alternativa lösningar. Vid ett tillfälle när vi gjorde intervjuer med bönderna i Umla inför en studie om deras upplevelser av övergången från kemikaliska bekämpningsmedel till ekologisk kompost, uttryckte flera av de vi pratade med samma tanke. Några av de vi intervjuade berättade då om dilemmat med att ha en kompost med insekter som skadas när en vänder jorden. Tsering Angmo som är en ung kvinna som bor i Umla och arbetar med jordbruk uttryckte sin oro inför att ha en kompost för mig under intervjun.
– Jag vet att kompost är bättre för hälsan än bekämpningsmedel, men spirituellt känns det inte som ett bra alternativ då det skadar många liv som bor i mullen, sa Tsering Angmo och efterfrågade istället en kompost utan levande djur och insekter.
Som alternativ till kompost använder många av bönderna här gödsel från djuren, men då allt fler människor flyttar från byarna för att arbeta med turism inne i städerna blir även djuren färre i byarna då de tar upp mycket tid och arbetskraft.
Det är intressant att fundera över hur religion och tradition underlättar beslutet om att helt sluta använda bekämpningsmedel, och gör att utgångsläget här i Ladakh blir annat än i exempelvis Sverige där vi till varje grad framhåller vår rätt till mat över andra individers (såväl djurs som jordbrukares) välmående. Hur kan vi motiveras till ekologiskt jordbruk och en mer omsorgsfull syn på naturen när vi inte har religionen att falla tillbaka på i ett allt mer ateistiskt Sverige? Samtidigt tror jag att många kan uppleva en andlighet i naturen, oavsett livsåskådning. Här i Ladakh är det i alla fall svårt att inte känna sig andlig när en befinner sig i naturen bland de magiskt höga bergen.
