Gemenskapens dusch

De miljövänligaste, vattensnålaste och mysigaste duscharna som vi någonsin haft har varit i vårt hem här i Leh. Redan första veckan fick vi information om att vatten kommer från vattenbilarna och att vi får fylla på hinkar för att sedan hälla över det i en solvärmare.

Åh denna solvärmare! En av de bästa uppfinningarna om ni frågar oss och något som vi tycker varje sommarhusägare i Sverige borde införskaffa sig, helst igår! Den lilla solvärmaren värmer successivt upp det kalla vattnet. Eftersom vattnet som kommer ut på andra sidan är rykande hett (hänt ett par gånger att man skållat sig under processen…) blandar vi ut det med kallt vatten tills vi får en behaglig temperatur.

Sen börjar den, gemenskapens dusch. Med lite hjälp hälls vatten över håret, schamponering sker och sedan sköljer vi. Kan ni gissa hur mycket vatten vi använder? 1,5 liter är än så länge rekordet! Inte illa, eller hur? Ni kanske även ser att vi inte använder vanligt schampo i videon. Både jag och Julia har införskaffat oss så kallade giftfria schampo-kakor. Detta för att minska vår plastanvändning och för att de tar minimal plats i resväskan. Kakorna håller dessutom extremt bra och ser knappt använda ut efter två månader. Eftersom luften är ganska torr i Leh tycker Julia, vår Rapunzel, att ett giftfritt balsam är en bra idé att ha med sig om du har långt hår.

Om det är något vi har lärt oss under denna tid i Leh är det resurseffektivitet. Att man kan tvätta håret med så lite som 1,5 liter vatten skulle kännas omöjligt innan vi anlände. Redan efter första tvätten började vi jämföra med våra rutiner i Sverige. Undra hur mycket vatten vi använder när vi duschar? Är det bara en tidsfråga innan vi får använda samma metod i Sverige som i Leh? Den extremt torra sommaren förra året i Svea rike blev en varningsklocka för många utav oss. Men hur många tänker på våra vattenresurser när vi står i duschen, sjunger på vår favoritlåt och låter vattnet rinna i 10, 20 kanske 30 minuter?

Vi på LEDeG är extremt tacksamma att vi har fått en sådan ögonöppnare när det kommer till vattenresurser och tycker även att fler borde få chansen till detta. Så SÖK till Framtidsjordens praktikantprogram och se om du kan slå vårt tvätta-håret-rekord på 1,5 liter.

 

 

Liveable Leh: en mänsklig rättighet

Tankarna ska fyllas på var andre till tredje dag. Istället kommer vattenbilarna förbi en gång i veckan. ”Det räcker inte för vår familj, vi behöver få mer vatten till tankarna men istället måste vi gå till den gemensamma kranen i området” – säger Tsering Youdon

Tsering Youdon med sin familj i Skampari

Staden Leh är belägen på en så kallad kall öken, där nederbörden är låg. Vatten är därför något som ständigt diskuteras och är ett av de största problemen i området. Befolkningen förlitar sig på Himalayas smältande glaciärer för att kunna fylla på vattenreservoarerna vilket i tider av klimatförändringar gör tillgången nyckfull.

En studie gjord på klimatet i Ladakh (Chevuturi, Dimri & Thayyen 2018) visar att området mellan 1901-1979 hade en högre medeltemperatur än idag. Detta resulterade i att viss gammal/lokal kunskap har kunnat användas till dagens, mycket mer radikala, temperaturökning. Ett exempel på detta är de konstgjorda glaciärerna  men på grund av den snabba ökningen av temperaturerna som nu sker är dessa kunskaper inte tillräckligt effektiva, vilket problemen med vatten för hemmabruk tydligt visar.

Sedan ungefär två år tillbaka har LEDeG jobbat med ett projekt som de döpt till ”Liveable Leh”. Projektet skapades för att få upp levnadsstandarden utan att påverka den traditionella kulturen i området. Projektet fokuserar huvudsakligen på vattenresurserna i området men också på andra samhällstjänster så som: vägar, sophantering, katastrofhantering och tillgång till toaletter. Eftersom Leh växer från cirka 30 000 till 300 000 människor under turistsäsongen fokuseras en stor del av projektet på sophantering och infrastrukturen. Men för att få störst inverkan på projekten krävs inte bara att personalen från LEDeG arbetar med det, utav även personalen inom andra institutioner. Därför dedikeras även tid till att lära upp anställda inom kommunen om hur projektet ska förverkligas och hur det kan tänkas påverka den ekologiska utvecklingen inom de urbana områdena.

Projektet går under Agenda 2030 och är inne på sin andra fas, därför pågår ett arbete för att få ytterligare bidrag från EU för att kunna slutföra projektet. Som hjälp i ansökan har vi praktikanter fått hjälpa till att utföra en del enkäter i närliggande områden runt om Leh. Genom att ha knackat dörr och pratat med lokalborna om bland annat deras vattentillgångar har vi kunnat få en bra insikt av hur stort problemet verkligen är. Vi besökte två olika områden där befolkningen hade olika förutsättningar när det kom till de olika samhällstjänsterna, främst vattenresurserna. Det dominerande sättet att skaffa vatten på i ett av områdena var främst via vattentankar som regelmässigt ska fyllas på ett par gånger i veckan. Men eftersom vattentankarna, främst under vintern, endast kommer en gång i veckan tvingas folket till de gemensamma vattenkranarna, där förfrusna rör försvårar deras grundläggande rättighet ytterligare. I det andra området var främst strömmar och gemensamma kranar det övervägande sättet att få fram vatten på. Eftersom det var färre människor som bodde där sågs det inte som ett vidare problem att kranarna förfrös under vintern, då de oftast kunde vända sig till strömmarna.

Vy över byn Gunpa, ett av områdena som vi utförde enkäterna

Vattenbristen är ett stort problem under vintern i Leh och när omliggande områden. Detta är speciellt påtagligt när bland annat vattentankarna fylls på mer sällan och kranarna förfryser. Situationen blir inte lättare under turistsäsongen då vattnet i reservoarerna omdirigeras för att förse den växande befolkningen i stan med vatten till bland annat toaletter och duschar. ”Liveable Leh”-projektet lägger därför stor vikt på deras mål om att kunna förse hela Leh-området med rinnande vatten inom 2 år. Något som personalen på LEDeG är väldigt angelägna att klara. Tillsammans med kommunen samt nya och gamla teknologier ser möjligheterna goda ut att kunna förse människorna med den mest grundläggande mänskliga rättigheten inom den förutbestämda tidsramen. Men det krävs inte bara gemensamma krafttag från folket i Leh utan även från människor i resten av världen att få bukt med sina koldioxidutsläpp för att förhindra ytterligare vattenbrist.

Källa:

A, Chevuturi., A.P, Dimri & R.J, Thayyen (2018). Climate change over Leh (Ladakh), India.