Härom veckan fick vi äran att vara med på ett möte i Quito med ECUARUNARI i samarbete med Acción ecológica. Mötet var för att ursprungsfolkskvinnor skulle få utbyta information och erfarenheter. Eftersom den som är genusansvarig i Pueblo Kayambi inte kunde vara med, fick vi åka. Något vi reagerade på är att genusansvarige är en cis-man*, vilket även många på mötet tyckte var problematiskt.
En förklaring till hur organisationerna hör ihop:
* ECUARUNARI (Ecuador Runakunapak Rikcharimuy, dvs. Rörelse för ursprungsfolken i Ecuador) är en organisation för kichwafolken. Kichwa är ett av flera ursprungsfolk i Sydamerika som är belägna i höglandet i Ecuador. Tolv etniska grupper utgör ECUARUNARI, däribland kayampi, den grupp som de flesta på vår organisation tillhör. Samtliga etniciteter pratar således kichwa. Kichwafolken finns inte bara i Ecuador, utan även i Peru, Bolivia, Colombia, Argentina och Chile.
ECUARUNARI är en av de tre stora regionala grupperna som utgör Konfederationen för ursprungsfolks nationaliteter i Ecuador (CONAIE).
* Acción ecológica är en av de större miljöorganisationerna i Ecuador.
* Pueblo Kayambi är en av organisationerna som vi i Fundación Kawsay har ett nära samarbete med. Organisationen består av jordbrukarfamiljer som är urpsprungsfolk i byar och städer i distriktet Cayambe. Inom Pueblo Kayambi finns åtta huvudpersoner som har ansvar för olika områden, till exempel ungdomar, organisation, genus och så vidare. En klar majoritet av dessa är (cis)män.
* Pueblo Kayambi är bara en av organisationerna som utgör RESSAK (Red de economía solidaria y soberanía alimentaria del territorio Kayambi), som är ett nätverk för solidarisk ekonomi och självförsörjning i Cayambe. Pueblo Kayambi har ett nära samarbete med Kawsay, som vi gör praktik på. Deras kontor ligger bara några meter ifrån varandra.
Nu till mötet. De flesta workshops och en del möten, liksom detta, inleds med en ceremoni med rökelser, välsignelser av Pachamama (Moder Jord) och frukt och rosenblad för att hylla henne.
Ett tjugotal personer från hela landet deltog i mötet, varav en från Acción ecológica fungerade som ordförande. Det var dock ursprungsfolkskvinnorna som var huvudpersoner. Det talades mycket om genmodifierade grödor (GMO), kemiska bekämpningsmedel och monokulturer, vilka förstör Pachamama och alla människor som tvingas leva med dem. Ordet var fritt när ordföranden ställde frågor. Någon kvinna pratade om att det i stor utsträckning är multinationella företag som äger det mesta av marken i Ecuador, medan staten äger mindre. Enligt en annan berättade att det sitter 3000 ursprungsfolksrättskämpar fängslade för att de har försvarat sina rättigheter.
Cayambe är känt för sina rosplantager. Tidigare fanns det en som var ekologisk i Cayambe, men numera odlas alla med kemiska bekämpningsmedel. Ecuador är en stor rosexportör. Ett antal rosor hamnar i Sverige. Många, kanske en majoritet, av de som jobbar på plantagerna, är kvinnor. Varje dag kommer gamla skolbussar och hämtar upp rosenarbetare i hela distriktet. En av deltagarna berättade om konsekvenserna av att arbeta på de kemiska plantagerna: en vän till henne dog för en tid sedan, till följd av de bekämpningsmedel hon arbetade med. Många barn föds med funktionsnedsättningar. Det är inte ovanligt med cancer, medan andra får psykiska problem. En annan på mötet sade sig vilja engagera sig för att hindra kvinnor från att arbeta på rosplantagerna.
Många av mötesdeltagarna var också kritiska till president Rafael Correa, som 2008 införde en ny konstitution för ett plurinationellt land med stärkta rättigheter för bland annat ursprungsfolken. ”Fina ord med ett surt hjärta”**, sade en av kvinnorna om staten. Många menar att konstitutionen är viktig och fin, men att det i praktiken inte har hänt mycket för ursprungsfolkens rättigheter.
En av deltagarna berättade också att barn och unga enligt lag ska ha rätt till en tvåspråkig skola (med både kichwa och spanska), men då detta på vissa håll har införts har kichwalektionerna varit samtidigt som engelsk- och datorkunskapslektionerna. På så vis får inte dessa unga den undervisning de har rätt till.
Dagen avrundades med att deltagarna tillsammans skapade en modern tidslinje med händelser ur deras historia. Slutligen bad ordföranden kvinnorna att komma med strategier och förslag på vad de skulle kunna göra för att stärka sina rättigheter. Flera av dem berörde undervisning för unga vad gäller de äldre generationernas kunskaper och värderingar; dessa går lätt förlorade i en värld där kapitalism och imperialism får styra. Flera ansåg vidare att kvinnor måste kräva sina rättigheter att vara ledare av olika slag, samt att de måste organisera sig.
Avslutningsvis ett citat från en av deltagarna: ”Kvinnorna är pionjärerna i kampen [för ursprungsfolkens rättigheter]”**.
Av: Amanda Chavarría Persson och Natalie Morén James.
* En cis-person: är motsatsen till transperson. Det innebär att för en person som är cis är hens könsidentitet och det könsuttryck hen tilldelats vid födseln (även socialt och juridiskt) i linje med vår kulturs könsnormer – det vill säga att det bara finns två kön.
** Vår översättning.