Teatime

Klockan är strax efter 11. Vi sitter inne vid våra datorer precis som resten av de anställda gör. Det är bara några som står upp, och pratar i telefon. Pratar alltid i telefon. Det är ganska lugnt, förutom när sexåriga Natalia kommer förbi i någon av sina rundor och prompt ska ta reda på allt. Vad gör vi? Vad lyssnar vi på? Varför är jag blond? Har vi hus i Sverige? Ska vi göra kullerbyttor tillsammans på gräsmattan?

Då ringer det i koklockan. Det är dags för te på Keystone. Vanligtvis är vi tidigt på plats eftersom vi bara måste skutta nerför en trappa. De andra rullar in en efter en tills alla står någorlunda samlade på gräset eller på taket av huset intill.

Det bjuds på chai, sött och med mycket mjölk, eller grönt te. Vi brukar båda två växla mellan de olika typerna. Till teet finns alltid två sorters kakor, samosas, buns eller indiska snacks. Ofta liknar snacksen japanskt godis fast med masala- karatär i form av cornflakes, nötter eller korta salta pinnar. Frida gillar buns och indiskt snacks i form av kringlor. Själv har jag börjat favorisera smördegs-samosas och kakorna som smakar lite kola.

Det är alltid någon som skämtar, en annan som läser tidningen och ytterligare en som sätter sig i trappan lite i vägen för alla som vill gå upp på taket. Och såklart någon som pratar i telefon. Det här är det dagliga mötet, när så gott som alla är samlade. Det finns tid att diskutera saker och möta folk som är och hälsar på. Det går att planera utflykter eller andra möten.

Precis som när alla rullade in, minskar folkskaran en efter en. Beroende på vad vi har att göra eller vem vi pratar med om vad, är vi kvar olika länge. Alla diskar såklart sin egen kopp och strax efter 16 ses vi alla här igen när det åter ringer för te, eftermiddagste.