Kategori: Serraniagua

Publicerat

Vilma & Saga – El Cairo, Colombia

EP. 4 EKOLOGISKT KAFFE

Hej! Här kommer vårt fjärde och för tillfället sista avsnitt i vår poddserie ”Kaffe med smak av: Klimatförändringar, Svåra Arbetsförhållanden & Orättvisa”. I vårt sista avsnitt diskuterar vi bland annat fördelarna med ekologiskt kaffe jämfört med konventionellt. Vi pratar vidare om märkningar och certifieringar som vi som konsumeter kan kika efter i mataffärerna, och vi får dessutom lite tips på goda ekologiska kaffen från Nadja som jobbar på butik ”Rot” i Stockholm. Nedan bifogar vi både källor och råmanus för de som är intresserade. Tack till alla som lyssnat och vi hoppas att ni fortsätter följa och ta del av vårt kommande material. Kramar från oss!

I sverige väljer bara 7 av 100 personer att handla ekologiskt kaffe. Trots att vi bara utgör en dryg promille av världens befolkning dricker vi en procent av den globala kaffeproduktionen och det kaffe som odlas för vår räkning breder ut sig på en mark som är större än vad vi odlar potatis på i Sverige. Därför påverkar vår val inte bara oss själva utan människor djur och natur världen över! Då kaffe har en hög konsumtion samt en stor miljöpåverkan på kaffeodlingar världen över så sticker kaffe ut som ett utav de livsmedel som leder till stor förlust av biologisk mångfald och som har högt avtryck på miljön sett till svenskarnas totala matkonsumtion. Som vi nämnt tidigare släpper ekokaffe bara ut en tredjedel så mycket växthusgaser som konventiellet kaffe. Utöver klimatpåverkan skulle man kunna säga att det finns tre andra huvudargument till att välja ekologiskt kaffe: Det är bättre för jorden och marken, det är bättre för den biologiska mångfalden samt så leder det till bättre löner och arbetsvillkor för bönderna. Vi vill också tillägga att handla ekologiskt för många såklart är en ekonomisk fråga, vi vill helt enkelt bara uppmana dem som har råd att verkligen försöka se till fördelarna!

Vi börjar med att gå igenom påverkan på klimatet och jorden. Kaffe är nämligen en utav världens mest besprutade grödor men vid odling av ekologiskt kaffe används inga kemiska bekämpningsmedel. Det innebär att det inte läcker ut några kemikalierester i vattendragen från dess odlingar. Samhällen i närområden och djur påverkas således inte av den föroreningen. Dessutom slipper odlarna själva utsättas för hälsorisker och du själv minska mängden kemikalier i din kropp. Att undvika användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel gör även så att den biologiska mångfalden ökar. Många gånger leder nämligen konventionella kaffeodlingar till att man utrotar många arter och insekter ur ett område. Genom att odla ekologiska och så kallat skuggkaffe, alltså kaffeplantor bland andra träd och växter som bidrar till skugga, så ökar man också mångfalden. Detta är en metod som många ekologiska kaffeodlare använder sig av. Genom skuggträd blir kaffeplantorna inte lika sårbara för olika typer av väder och vind. Vid ekologisk kaffeodling kan även bönderna som oftast drabbas tidigt och hårt av klimatförändringarna även få hjälp, stöd och verktyg i hur de bäst kan hantera klimatförändringarna. Till exemepl såsom Serranigaua stöttar och utbildar bönderna som ni kan höra i vårt första avsnitt!

Utöver miljömässiga konsekvenser så får dina val även påverkan på de över 18 miljoner bönder världen över som odlar kaffe. Bönder som många gånger är småbrukare och är helt beroende av sina kaffeodlingar. En rapport gjort av Fairtrade International och företaget True Price visar även att de flesta kaffeodlare kämpar för att kunna överleva på sitt arbete och att många inte tjänar en dräglig levnadsinkomst. Ett utav de största problemet för odlarna är att kaffe tillhör en gigantiskt industri där priserna ständigt pressas. Detta leder till att odlare många gånger inte kan få tillräckligt betalt för att täcka de kostnader som krävs för att odla kaffe. Genom att handla ekologiskt så kan du vara säker på att bonden som odlat ditt kaffe fått en inkomst som åtminstone täcker produktionskostnaderna. Genom att odla ekologiskt får ofta odlarna ökade intäkter, det handlar inte bara om att ekologiskt kaffe ger en högre betalning utan även om att odlaren blir motiverad att satsa på sin odling, något som oftast resulterar i att både nivån på kvaliteten och skörden ökar.  

Men trots att alla dessa miljömärkningar har flera positiva effekter finns det som med allting också flera nackdelar. Du har säkert märkt att det idag finns extremt många märkningar och certifieringar, över 600 certifieringar för att vara exakt. Detta till skillnad från nittiotalet då det bara fanns drygt 20 stycken. Denna djungel av märkningar och certifieringar gör det svårt att, kanske framförallt för oss som konsumenter, att hålla reda på vilka som är bra märkningar och hur man ska tänka och väga dem olika mellan varandra. Och detta har då gjort att många börjat fråga sig vilka och om alla dessa märkningar verkligen är bra för miljön? En punkt som lyfts en del på senaste tiden är problematiken gällande att olika länder har olika krav för vad som måste uppnås för en märkning och certifiering. Det blir därför i många fall väldigt svårt att ställa märkningarna emot varandra och en behöver ju då ha stenkoll och själv vara updaterad gällande just kraven. Nu är det säkerligen svårt att ändra detta då det redan finns en rad etablerade märken på marknaden, men rent praktiskt hade det nog varit lättare införa ett internationellt märkningssystem som är samma oavsett land. 

MÄRKNINGAR!

Den svenska gröna krav märkningen garanterar att man inte använt kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade grödor, och att djuromsorgen är god. Märkningen kontrollerar hela kedjan från lantbruk till livsmedelsproduktion.

Ekologiskt, EU-ekologiskt eller det gröna bladet innebär att kaffet kommer från ekologiska odlingar och att ekologiska odlingsmetoder har använts.  

Grodan som symboliserar Rainforest Alliance visar att odlarna arbetar för att bevara biologisk mångfald och organisationen kämpar för att skapa ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara försörjningsmöjligheter för arbetarna. Dock får bönderna i Rainforest Alliance använda kemiska bekämpningsmedel men trots det är kaffet mycket bättre än konventionellt odlat kaffe!
Här har vi Fairtrade. En svart logga med en person som vinkar mot en blå och grön bakgrund. Fairtrade är en oberoende produktmärkning med fokus på mänskliga rättigheter. Bönderna garanteras ett minimipris och kooperativet får en extra premie som kan hjälpa samhällen att bygga upp skolor eller rusta upp. Fairtrade skapar förutsättningar för bättre arbets- och livsvillkor och dessutom motverkas barnarbete genom att inget barn under 15 år får vara anställd eller arbeta hos en Fairtrade certifierad organisation. 

Tack för ni läst och lyssnat! //Vilma & Saga

KÄLLOR!

WWF (2022) Kaffe https://www.wwf.se/vegoguiden/kaffe/

Globalportalen/Naturskyddsföreingen (2017) Byt till ekokaffe – rädda liv!https://globalportalen.org/artiklar/byt-till-ekokaffe-radda-liv

Köket.se, Rätt märkning på ditt kaffe,https://www.koket.se/ratt_markning_pa_ditt_kaffe

Naturskyddsföreningen (2021) 5 skäl att välja ekologiskt kaffe.https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/5-skal-att-valja-ekologiskt-kaffe/

Fairtrade Sverige (2017) 5 skäl till varför du ska välja Fairtrade-märkt kaffe, https://fairtrade.se/aktuellt/2017/5-skal-till-fairtrade-markt-kaffe/

Miljö och Utveckling (2011) Miljömärkningarna har inte alltid positiva effekter, https://miljo-utveckling.se/miljomarkningarna-har-inte-alltid-positiva-effekter/

Miljö och Utveckling (2004) Vad kommer att hända med våra Miljömärkningar, https://miljo-utveckling.se/vad-kommer-att-handa-med-vara-miljomarken/

Publicerat

Vilma & Saga – El Cairo, Colombia

Kaffe med smak av Klimatförändringar, svåra Arbetsförhållanden och Orättvisa

Hej! Vi heter Saga och Vilma är just nu på praktik hos organisationen Serraniagua i byn El Cairo i Colombia. Här i byn försörjer sig majoriteten av byborna på kaffeproduktion och många är beroende av inkomsten för att familjen ska gå runt. Aldrig innan har vi själv förstått hur mycket arbete som går år för att producera en kopp kaffe, och hur känsliga kaffebönorna är för förändringar i klimatet. I vår podserie som vi kommer att publicera här på bloggen har vi tänkt prata om just detta, vi kommer gå igenom vilka utmaningar de största kaffeproducerande länderna står inför när det kommer till kaffeproduktion, vilka kriser som redan uppstått och vad som kan hända i framtiden. Nedan kan ni se ett råmanus med källor om ni föredrar att läsa istället för att lyssna! Chao! 

Sextiotre procent av världens kaffe produceras endast i tre länder: Brasilien, Vietnamn och Colombia. På senare år har dessa länder drabbats av diverse klimatförändringar som har haft stora konsekvenser på kaffeproduktionen. Minsta lilla förändring i klimatet såsom kyla, torka, frost, regn, påverkar den extremt känsliga kaffeplantan. Enligt en studie som publicerats av ett engelskt forskarlag har 99,7 procent, av världens kaffeodlingar blivit påverkade av klimatförändringarna redan år 2020. År 2050 riskerar vi att ha halverat antalet producenter som kan odla kaffe. Fortsätter vi värma upp jorden i den här takten kommer vi efter en 2°C graders höjning få kaffeplantor som producerar en betydligt mindre skörd och vid en 3°C graders höjning kommer det bli svårt för kaffeplantorna att ens överleva. Redan nu kan man märka av de osäkra skördarna bland annat på de höga kaffepriserna. Under oktober 2022 hade kaffepriset gått upp med 41,52% jämfört med oktober förra året. De osäkra skördarna påverkar inte bara oss i Sverige utan de som framförallt drabbas är de 25 miljoner kaffebönderna världen över, småbrukare, som är väldigt känsliga inför klimatförändringarna och problemen detta skapar eftersom att de ofta inte har kapital att motverka och förebygga problemen. 

I colombia odlar 540 000 familjer kaffe och många har försäljningen av kaffe som sin huvudsakliga inkomst. Majoriteten av familjerna bor i Colombias kafferegion, “Triangulo del Café”, det området som står för merparten av kaffeproduktionen i landet. Byn El Kairo som vi bor i ligger även i denna region. Här i byn har vi med egna ögon kunnat se vilka förödande konsekvenser klimatförändringarna får för bönderna. Här är nämligen klimatförändringarna väldigt påtagliga. Främst på grund av ökade mängder regn men i andra områden skapas problem på grund av kraftiga ökade eller minskade temperaturer.

Minskade temperaturer och ökad mängd regn har gjort att de tidigare så tydliga skördeperioderna av kaffe (oktober till mars samt april till juni) har smält ihop. Det finns nu ingen lika tydlig eller stor skördeperiod utan man måste skörda lite konstant. De förändrade temperaturerna resulterar även i att den mängd kaffe som produceras är mycket mindre. Detta är såklart extremt påfrestande och svårt för bönderna. Bland annat på grund av att detta skapar en stor ekonomisk osäkerhet då man tidigare kunnat samla vänner och familj för att skörda under skördeperioden och har kunnat räkna med en fast inkomst under dessa perioder. Istället måste odlarna nu vara extremt uppmärksamma och skörda lite hela tiden, vilket resulterar i att man inte har lika mycket tid över till annat arbete. 

Vi har pratat med Camilla som arbetar i det agroekologiska teamet på Serraniagua, teamet strävar efter att uppmuntra och utbilda bönder i agroekologiska metoder och har lyckats etablera flertalet agroekologiska gårdar i vårt område. Genom att visa på andra ekologiska metoder och bidra med stöd och material så är det många bönder som enkelt kan övergå till ett hållbart jordbruk. Camilla är även ansvarig för organisationens kulturcafe och har en lång erfarenhet av att jobba med just kaffe.

Kaffe räknas till dem grödor som besprutas mest i hela världen. Bland annat visar en studie att ekokaffe “bara” beräknas släppa ut en tredjedel av de växthusgaser som konventionellt kaffe släpper ut. Det läcker inte ut några kemikalier i vattendrag, odlarna utsätts inte för samma påtagliga hälsorisker och du själv får inte i dig några miljögifter. Serranigua jobbar med bönder för att dessa ska övergå till agroekologisk kaffeproduktion, vi bad Camilla förklara mer hur detta jobb går till.

//Vilma och Saga i El Cairo, Colombia

Kaffeplanta med både gröna och röda bönor
Kaffebönor som torkas i växthus.
Kaffebönor som torkar i växthus
Torkade kaffebönor som väntas på att rostas på Serraniaguas café Comam
Kaffeodling
Vår dagliga cappucchino på café Comam

Källor till podcasten:

Fairtrade “Kaffe” https://fairtrade.se/om-fairtrade/det-har-ar-fairtrade/ravaror-och-produkter/kaffe/ 

Krona, Simon. SVT (2022) “Se kartan som visar kaffets dystra framtid”

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/se-kartan-som-visar-kaffets-dystra-framtid

Cato, Carl. DN (2022) “Därför blir kaffet allt dyrare – trots sjunkande råvarupris”

(https://www.dn.se/ekonomi/darfor-blir-kaffet-allt-dyrare-trots-sjunkande-ravarupris/

Federación De Cafeteros (2022) “Sustainability” https://federaciondecafeteros.org/wp/sustainability/?lang=en

Publicerat

#21E

Semesterns sista dag, efter jul, nyår och mittmöte. Jag hade en hel dag själv i Bogota framför mig innan det var dags att ta nattbussen till Pereira och påbörja den långa resan tillbaka till El Cairo. Av en slump fick jag syn på en poster på hostelet: ‘Free War and Peace Tour’. Mer behövdes inte, klockan 10 var jag på plats på mötesplatsen. 

Idag är det den 21a januari, exakt två månader efter den 21a november, och generalstrejken #ParoNacional #21E är tillbaka på Colombias gator. 

På Twitter har folk publicerat långa listor på sina egna anledningar att gå ut på gatorna och demonstrera, protestera, slå på kastruller och visa att de har fått nog. 

Det handlar bland annat om morden på sociala ledare (19 mord årets första 14 dagar!)  falsos positivos, skattereform, korruption, fracking, arbetslöshet, ojämlikhet, polisbrutalitet, regeringens långsamma implementering av fredsavtalet, med mera, med mera. 

Hur kunde det bli så här illa? Det går såklart inte att svara ordentligt på i en bloggpost. 

Kanske började det redan 1828 med mordförsöket på Simon Bolivar, bara 18 år efter självständigheten. Sedan dess har mord på sociala ledare och politiska motståndare blivit så gott som normaliserat. 

Ingen vet vem som låg bakom mordet på den väldigt populära vänsterliberala presidentkandidaten Jorge Eliécer Gaitán den 9 April 1948, men två teorier pekar ut den konservativa regeringen, och CIA, som vid den tidpunkten gjorde allt de kunde för att förhindra någon som helst form av socialistisk utveckling i världen.  

Följden av den här avrättningen blev 10 års brutalt våld och inbördeskrig (‘La Violencia’). 1961 implementeras en landreform, menad att förbättra situationen för landets fattiga bönder, men som i slutändan ledde till att de rika fick mer, och de fattiga mindre. 1964 grundas FARC som ett självförsvarsinitiativ och ELN som var inspirerat av Fidel Castro och den kubanska revolutionen. På 80-talet blir den industriella tillverkningen och exporten av kokain enorm. 1993 dödas Pablo Escobar. Från 1990 exploderar droghandeln, och likaså gör konflikten. 1997 grundas den paramilitära gruppen AUC. 2000 sätts Plan Colombia i verket av USA. 2006 slutar AUC att existera i sin ursprungliga form. Undan för undan tar den Colombianska staten tillbaka makten över landet. 2005 blir det säkert att resa längs med vägarna igen. 2012 påbörjas fredsförhandlingar i Havanna. 

På pappret är det fred i Colombia nu, sedan 2016. Och i mångt och mycket är det fred i praktiken också. Men det är fortfarande en lång väg kvar att gå. Det vittnar protesterna om idag. 

Man kan inte få varaktig, djupgående fred så länge folk har en anledning att tro att de kan få det bättre genom att ta till våld. Men varför skulle man någonsin tro att man behöver det? För att staten inte lyssnar, inte bryr sig, för att den rika eliten är mer intresserad av att bevara sitt eget privilegium och status quo än att se till befolkningen får ett drägligt liv. Men det är också svårt att investera i infrastruktur och utbildning på landsbygden om stora områden är ockuperade och kontrollerade av beväpnade gerillagrupper eller knarkkarteller. Och utan infrastruktur blir det svårt att överleva på något annat än att odla coca, som växer bra, betalar sig bra, är lätt att transportera – och finansierar konflikten. 

Serraniagua är ingen politisk organisation, och det är nog tur. Det de gör handlar inte om konflikten i sig, men jag skulle vilja påstå att deras arbete ändå indirekt adresserar lite av konfliktens root causes. Det handlar om land, och om att kunna bruka sitt land och få en inkomst som går att leva på, utan att för den sakens skull exploatera naturen eller förstöra den. Men det handlar ännu mer om gemenskap, och om att ta hand om sig själva och sina ekosystem när staten inte räcker till. 

Det är mycket som är åt helvete, inte bara i Colombia, utan också i Sverige, i Europa, i hela världen. Men det finns också så mycket vilja, och så otroligt många som jobbar för förändring och förbättring, på allt från gräsrotsnivå till globalt. Och allt hänger ihop. Om det är nånting jag har sett här, så är det hur mycket man kan åstadkomma med väldigt lite. Är det någonting man kan bli inspirerad och fylld med hopp av, så är det väl ändå det. 

//Lisa

PS. För mer om strejken, spana in den här grymma filmen mina kompisar gjorde för två månader sedan när den bröt ut för första gången.

Publicerat

Hållbar produktion och konsumtion – En jordbrukares insikter

Den colombianska jordbrukaren och miljökämpen Don César Antonio Franco Laverde är verkligen inte en genomsnittsbonde. Något i hans blick när han spejar ut över sina marker i de colombianska nordvästra Anderna vittnar om en djup kärlek till naturen på en högst spirituell nivå. Det är tydligt att pengar inte är det enda målet för honom.
Han odlar sina kaffebuskar och sina fruktträd i ett symbiotiskt skogsodlingssystem, som berikar naturen istället för att exploatera den. Sorlande fågelsång och en symfoni av surrande pollinerande insekter skapar känslan av att en befinner sig mitt i naturen, snarare än i ett odlingssystem. Med hjälp av agroekologiska odlingstekniker gynnar odlingen hög biodiversitet, hälsosamma jordar och de hotade och mycket värdefulla ekosystemen i regionen. Han har lyckats med en av vår tids största utmaningar – att kombinera långsiktigt bevarande av naturen med riklig produktion.

Tillsammans med andra jordbrukare I regionen grundade han miljöorganisationen Serranigua 1996 I El Cairo I departamentet Valle de Cauca, och kämpar än idag för allt från hållbart jordbruk och naturbevarande till social rättvisa.

César i sitt naturreservat, mitt i hans kaffeodling.


Don César, vad innebär hållbar kaffeproduktion för dig?
Kaffet garanterar yrkesstolthet och mat på bordet för oss jordbrukare, men det ska även säkra att jord och mark är hälsosam, att landskapet är hälsosamt, att vilda djur och fåglar kan frodas och leva sida vid sida med produktionen av kaffe. Därför odlar vi utan kemikalier och i en polykultur med stor diversitet. Gården är också ett naturreservat. Vi befinner oss på en liten gård, i ett litet isolerat område men vi måste tänka på hela planeten som vårt hem, och vi måste ta hand om vårt utrymme på samma sätt som vi vill behandla hela planeten.

Omnejderna på gården.


Vilken makt har vi som konsumenter för att bidra till en hållbar framtid, och hur kan vi på bästa sätt utnyttja vår makt, tror du?
För mig är det tydligt att konsumentens makt är enorm och alla val i vardagen gör skillnad. Konsumenterna måste öka sin sociala och miljömässiga medvetenhet och informera sig själva, och förminska den destruktiva disassocieringen mellan producent och konsument.

På grund av den rådande världsekonomin är priset som betalas till jordbrukarna är ofta mycket lågt och många bönder hotas av ruinering och lever ofta väldigt svåra liv. Min åsikt är att detta är ett problem som även hotar planeten, då många ekonomiskt pressade bönder tvingas sälja sin mark till stora opportunistiska företag som inte bryr sig om planetens framtid, utan bara om att maximera vinst. Det vi kan göra som konsumenter är således att informera oss och leta upp små producenter som odlar hållbart, agroekologiskt, rättvist och så lokalt som möjligt och därmed bidra till en bättre värld både socialt och miljömässigt.

César vid bäcken som rinner igenom hans skog, där han och hans familj tar sig ett dopp då och då.


Vilka är dina största hopp för naturens och mänsklighetens framtid?
Det är mycket svår situation vi och planeten befinner oss i, och jag tror att det är nu eller aldrig som världens folk måste förenas, och försvara det hem som denna planeten är för oss. Nu eller aldrig. Vi måste arbeta hårdare för att stå emot och kämpa mot de som begår brott mot miljön och naturen, och som åsidosätter sympati och mänsklighet för kortsiktig vinst. Och jag tror och hoppas att folk kommer förstå vikten av glädje, att kämpa för glädje, att arbeta för glädje, att studera för glädje, att ha goda vänner och nätverk och arbeta tillsammans och vara glad.

Varför är naturen viktig för dig, vad är det i den som får dig att kämpa?
Jag har varit i många fantastiska platser i naturen, och jag tror att vart man än befinner sig i världen finns det naturlig skönhet, kanske i form av en fågel, eller en insekt, en fjäril, en sten, en bäck eller liknande som ger oss inre frid och harmoni. Jag tror också att var man än befinner sig i världen finns godhet och fantastiska människor med oändlig inspiration. Vetskapen om detta ger mig verkligen hopp!

Publicerat

Rädda folket från politiken

Colombia. Hela Amerikas mest ojämlika land efter Brasilien. Sug på den en liten stund.

 

 

I Colombia står så mycket som 10% av befolkningen för 40% av det konsumerade välståndet och i världen i stort innehar de rikaste 25 procenten 75 procent av världens resurser enligt 2017 års rapport från Världsbanken. Ojämlikhet är dock inte bara orättvist utan håller också utvecklingen tillbaka, bland annat hållbar utveckling och bekämpandet av klimatförändringarna enligt en nyligen publicerad rapport från Lunds Universitet. Målet om minskad ojämlikhet i världen är därmed intressant också i relation till de andra globala hållbarhetsmålen och för den vars hjärta klappar lite extra för klimat och miljö.

Vissa länder i Global South förklaras detta enligt det Latinamerikanska människorättsnätverket Dejusticia åtminstone delvis, genom att den nuvarande politiken som är riktad mot landsbygdsområden inte fokuserar på vare sig omfördelningsmekanismer eller erkännanden av ursprungsbefolkningarnas landområden. Istället gör landsbygdspolitiska program ofta det motsatta; kontroll av mark ges till olika företag för låga eller obefintliga kostnader, med generösa skatteförmåner och möjligheten att få tillgång till billig arbetskraft för att minska produktionskostnaderna.

Detta beror i sin tur på att den jordbrukspolitik som berör omfördelning av landområden har gett upphov till politiska åtgärder som betonar konsolideringen av stora arealer för utvinningsverksamhet eller agroindustriell produktion, ofta i form av monokultur. Detta till nackdel för både natur, biologisk mångfald, landsbygdsekonomin och ursprungsbefolkningars rättigheter.

Baserat på Gini-indexet för fördelning av rikedom anses Latinamerika som ett av de mest ojämlika regionerna i världen. Regionen har också några av de högsta ojämlikheterna i marktillgång, vilket enligt en studie av Oxfam är högre idag än vad de var under 1960-talet när delar av regionen genomförde omfördelande jordbruksreformer.

Detta leder inte helt oväntat till en ond cirkel av ännu mer ökad ojämlikhet, utarmade jordar, obefintlig matsuveränitet och lägre nivåer av lokal demokrati. När man då som vi här i El Cairo lever och andas  agroekologi var dag samt när man har mängder med vandrande exempel på Sydamerikas ojämlikhet framför sig var dag, förs tankarna inte helt osökt till om agroekologiskt jordbruk kan ha effekter bortom en ökad biodiversitet och bättre jordbruksmarker? Är ett holistiskt synsätt på utveckling med agroekologin i spetsen viktigare för Sydamerikas utbredda ojämlikhet än vi kunnat ana? Vad tror du?

Publicerat

Utbyte i Cayambe

Den gångna veckan har vi varit med på en veckas kurs med en del av Framtidsjordens Latinamerikanätverk. Det blev en vecka som sent kommer att glömmas, full med inspiration, kunskap och många utbyten.
Deltog gjorde bönder och organisationsansvariga från Colombia (Serraniagua), Ecuador (Kawsay Ecuador och Cambugán), Bolivia (Kawsay Bolivia) och Uruguay (REDES). En bred blandning av ålder, kön, olika förutsättningar och snarlika erfarenheter inom samma frågor, arbete och kamp för ett hållbart och lokalt jordbruk.
Under veckan arbetade vi i roterande grupper med ett systemtänk som lätt visar på flöden inom både gård, industrialisering och kommersialisering eller marknadsföring. Arbetar du med agroekologi vill du minimera flödena in till gården och maximera de utgående, till exempel inköp av maskiner och försäljning av produkter. Det var en bra övning som får en att tänka till över alla komponenter som existerar och samarbetar inom ett system.
Vi hade även mer praktiska moment där vi bland annat lärde oss hur man planterar i raka filer i sluttande terräng med hjälp av ”Aparato A” (som vi också byggde på plats), ett verktyg som har använts i sedan länge för stadig terrassodling. Kakaobonden Don James från Colombia lärde ut olika tekniker inom ympning. Det är en teknik som är mycket användbar då det minskar behovet av genmodifierade grödor, exempelvis kan du ympa in en sort med bra frukt på ett träd med starkt rotsystem.
Arbetet går fort fram med många deltagare. Foto: Tove Dahlbom
Arbetet går fort fram med många deltagare. Två Aparato A syns nere i högra hörnet. Foto: Tove Dahlbom
Glatt gäng som byggt klart terrassen! Foto: Tove Dahlbom
Glatt gäng som har byggt klart terrassen! Don Daniel håller i en Aparato A. Foto: Tove Dahlbom
Vi lärde oss mycket om mikroorganismer och hur vi lätt kan producera både torra och flytande själva. Mikroorganismer fungerar ungefär på samma sätt som gödsel, men med ännu mer fokus på att balansera de nyttiga bakterierna i jorden, och magen på en människa. Ju mer kunskap vi har om mikroorganismer, desto lättare blir det för oss att få både odling och magar att fungera bättre.
Får det vara en hink med mikroorganismer? Drycken kallas guarango. Foto: Tove Dahlbom
Får det vara en hink med mikroorganismer? Drycken kallas guarango och har agave som bas. Foto: Tove Dahlbom
Tre generationer mikroorganismer samsas på tunnlock med vitlök och mandarin. Foto: Tove Dahlbom
Tre generationer mikroorganismer samsas tillfälligt på ett tunnlock. Foto: Tove Dahlbom
Vi är åter på gården i Píntag vid det här laget, här finns mycket som ska jobbas med. Förhoppningsvis kommer vi få användning av Aparato A, mikroorganismer och annat snart!
Ha det gott!
/Matilda och Tove