Vi tränger oss in i rummet som är välfyllt av både människor och rök. Vi är något sena och ritualen som inleder workshopen har redan börjat. I mitten av rummet ligger frukt, örter och blommor som formar ett slags kors vilket representerar den andiska kosmologin men även kroppens olika chakran. Presidenten av Pueblo Kayambi går runt i rummet med en skål gjord av av sten, ur den strömmar väldoftande rökelse. Människorna för händerna över den och drar djupa andetag för att andas in röken med syfte att rensa bort dåliga energier.
Hur är det att tillhöra ett ursprungsfolk och leva i ett samhälle där man behöva kämpa för att minnas och bevara sin kultur och sina traditioner? Kawsay och Pueblo Kayambi sammanordnar och deltar ofta i utbildningar, möten och workshops samt är delaktiga i projekt för att återupphålla och föra vidare ursprungsfolkens kultur och traditioner. I fredags fick vi äran att vara med på mötet och workshopen ”Tradionell Medicin och Hälsa ur ett Rättsperspektiv” . Mötet anordnades tillsammans med tre olika samordnare Pueblo Kayambi, Cayambes Hälsodistrikt och Casa Campesina. Motivet var att stärka Kayambiefolkets kännedom om deras rättigheter gällande hälsosystemet men även för att deltagarna skulle få chansen att dela med sig av traditionella kunskaper inom medicin, läkemedel och hälsa.
Mycket fokus låg på användandet av traditionell och alternativ läkemedelskonst i förebyggande syfte och för att bibehålla en bra hälsa. De flesta verkade vara överens om vikten av att bibehålla, integrera och ta tillvara på traditionella kunskaper så som användandet av örter och växter inom hälsovården. Att kunna ringa och beställa en läkartid och att bli bemött på sitt modersmål Quechua var även en stor och betydelsefull del av diskussionen. Språk och traditioner speglar ens identitet och den man är. Om inte samhället respekterar och lämnar utrymme för detta så kommer urålderlig och ovärderlig kunskap att dö ut.
”Att förlora sin identitet är att förlora det viktigaste av att vara människa. Man förlorar allt. Språket och traditioner är en viktig del av ens identitet som måste förs vidare. Därför är det viktigt att börja redan i hemmet, att lära sina barn språket, lära dem om växternas och örternas krafter och vad de kan användas för” sa Yuru Parayaku som höll i stora delar av mötet. Han är en så kallad “yachag”, en vis och respekterad person besittande mycket kunskap om traditionell läkekonst och traditioner.
På mötet informerades och diskuterades även ursprungsfolkens rättigheter ur ett hälsoperspektiv. I lagen står det om rätten att inkludera, skydda, utveckla och upprätthålla deras traditioner, kunskaper och teknologi. De ekosystem, resurser, flora och fauna som finns inom ursprungsfolkens heliga platser samt territorium ska skyddas och det är förbjudet att göra anspråk på dessa. Dock är det något som inte alltid efterföljs.
Främjandet av ursprungsfolkens kultur innebär också att arbeta för en mark fri från gifter och ett samhälle som inte fokuserar på evig ekonomisk tillväxt och där man inte ser naturen som en oändlig resurskälla skapad för oss människor att exploatera. Matsuveränitet, större självstyre, att vara integrerad i samhället utan att behöva kompromissa sitt ursprung är saker som alla hänger samman med en hälsosammare natur, renare levnadsätt och att jobba sig bort från de system som koloniseringen skapat.
Läs våra följande inlägg som kommer att fortsätta behandla dessa aktuella ämnen!
/Ginita, Carito y Amandita
mmal är sekreterare i en grupp av kvinnor som för ganska exakt ett år sedan startade ett mjölkkollektiv. Då var de bara fem, nu har gruppen femton medlemmar som tillsammans levererar runt 2200 liter mjölk per 15 dagar. Det var främst på grund av det låga priset de fick för sin mjölk som Parzhaniyammal tillsammans med fyra andra kvinnor bestämde sig för att starta projektet tillsammans Kudumbam. När de började var mjölkpriset på 15 rupees/l. Genom att gå ihop och sälja sin mjölk gemensamt har de lyckats förhandla upp priset från köparen till runt 25 rupees/l. Gruppen har bestämt att medlemmarna får 23 rupees/l. Skillnaden mellan priset från köparen och betalningen till gruppens medlemmar sätts in på ett gemensamt konto. De pengarna används dels till att betala lön till de som lägger ner tid på projektet men de kan också användas till att ge medlemmarna lån, eller delas ut som bonus. Hur de används bestäms av medlemmarna.
Mjölkkollektivet har förbättrat mycket för de här indiska mjölkbönderna, men de har fortfarande stora problem att tackla. Det största av dem är klimatförändringarna. Området har lidit av torka de senaste fyra åren. När jag träffar Pazhaniyammal har det inte fallit en droppe regn på över två månader. Kvinnorna i gruppen har ingen tillgång till bevattning och kan därför inte odla ris längre, en gröda som kräver mycket vatten. Istället tvingas de köpa dyr halm till foder. De odlar gräs och örter, men skördarna är låga. 
Om en månad börjar den indiska sommaren. Jag frågar kvinnan framför mig vad hon tänker om det. Pazhaniyammal ser bekymrad ut och berättar att hon kommer att få gå långt för att hitta vatten till korna. Vissa väljer att sälja sina djur när vattenbristen blir för stor. Hon säger också att det på grund av de här svårigheterna är extra viktigt att få tillräckligt betalt för mjölken.
