Kudumbam har, utöver gården Kolunji och kontoret i Trichy, även verksamhet vid Tamil Nadus kust. Detta kustkontor hade vi nöjet att besöka förra veckan.
Efter en skumpig bilfärd som startade i ottan kom vi fram till Tranqubar, som ligger ungefär tre timmar österut från Trichy. En blick räckte för att konstatera att vi kommit till en ny del av Tamil Nadu. Området kring Trichy lider ju, som vi tidigare nämnt, av vattenbrist, medan de i Tranqubar har vatten i överflöd. Utanför bilrutan stack grödorna upp ur de vattenfyllda fälten och kvällstid förvandlade monsunregnet gatorna till floder.
Kudumbam började sitt arbete vid kusten 2005 efter att området drabbats av en tsunami. Man fokuserade då på rehabiliterande arbete som att bygga upp bostäder som förstörts. Tsunamin innebar också att jordarna i regionen fick en väldigt hög salthalt och därför blev obrukbara. Genom ekologisk odling där mycket organiskt material tillförs fälten reducerades salthalten i marken och efter tre år var det möjligt att odla igen. Dessutom infördes sorter av grödor (främst ris) som är salttåliga och därför bättre anpassade för området.
Bönder i området som velat lägga om till ekologisk odling har bildat grupper med lantbrukare som odlar liknande grödor. Utbildningar hålls till stor del genom Farmers Field School, där lantbrukare och personal tillsammans i fält tittar på vilka problem som finns i odlingarna och hur de kan lösas med ekologiska metoder. Man diskuterar även vattenförsörjning och hur ekosystemen i området ser ut. Bönderna som är med i programmet är ekologiskt certifierade enligt PGS (Participary Guarantee System). Det innebär att de inom gruppen kontrollerar att medlemmarna uppfyller kraven för certifieringen. Certifieringen garanterar produkternas kvalitet och innebär också att lantbrukarna får ett bättre pris för sina varor.
För att hjälpa utsatta grupper som änkor, funktionsnedsatta och jordlösa att få en försörjning har Kudumbam bildat Neighbourhood Support Teams (NST’s). De består av fem till sju medlemmar och är i sin tur indelade i fyra federationer. Federationerna har mellan hundra och tvåhundra medlemmar totalt. Iden med grupperna är att medlemmarna ges möjlighet att ta mindre lån till låga räntor. Pengarna investeras i en verksamhet som ger en inkomst och betalas sedan tillbaka så att någon annan av medlemmarna kan göra detsamma. Några populära sätt att använda lånet är att skaffa getter som sedan säljs för kött, en ko för mjölkfproduktion, starta upp en liten kiosk, ”small shop”, eller någon annan mindre affärsverksamhet som produktion av halmtak.
Under veckan träffade flera av medlemmarna i federationerna. De berättade om sina verksamheter och erfarenheter av programmet. Vi deltog också i ett möte med en grupp grönsaksodlare där de diskuterade kostnader vid odling av olika grödor., vilka problem som finns och hur de kan lösas. Dessutom hann vi med ett besök på ett danskt fort, mingel med räkfiskare och fågelskådning. En fullspäckad vecka med andra ord, som avslutades med finbesök av Maja och Denise från CIRHEP. Superkul!
Tack för oss, hörs snart igen!
