Då var det min tur att säga Hej efter semestertider. Det kan finnas mycket gott i att man reser runt som turist i ett land. Jag har lärt mig mer om olikheterna mellan Indiens olika stater, kulturen, den sociala situationen och människorna som bor där. Krasst sett kan man ju även se det positiva i att man blir en inkomstkälla till lokalbefolkningen när man går ut och äter, shoppar och besöker en hel del turistattraktioner.
Förhoppningsvis iaf. Det kan också bli så att man går till de ställen som rekommenderas av turistguiderna. Ställen som serverar god mat i en härlig atmosfär och med en charmerande europé som servitör (samt ägare!). Ställen som man sedan får höra, trots sina ofantligt mycket dyrare priser än traktens normala, inte är en sådan stor vinst för området och dess befolkning. Trots den europeiska servicen och maten infinner sig inte de europeiska arbetsrättigheterna och lönenivåerna. Vilket många kanske anser som självklart; vi befinner oss ju faktiskt inte i Europa utan i Indien. Jag tycker ändå att det är tråkigt när ställen som dessa, ja det finns många många fler, lyfts fram i turistguiderna när det finns bra restauranger ägda av lokalbefolkningen och som därmed, oftast, är en långsiktig investering i området.
Jag vet inte hur mycket den samhällsnyttiga/moraliska frågan ligger i fokus när turistböckerna skrivs. Kanske ligger där redan ett stort fokus? Vilket som är det svårt för en privatperson att påverka. Det vi kan påverka är dock att besöka lokalägda butiker och restauranger för att på så vis stödja områdets mer långsiktiga investeringar och, om vi har tid för det, tala med människor från trakten om vart man bör gå och äta och varför. Vem är ägaren? Hur behandlas personalen? Vart går lokalborna själva för att äta? Den sista frågan är också en stor chans till att se mer genuina delar av landet samt möjligheten till prisvärd och god mat.
