LEDeG (Leh Ecological Development Group) är en NGO (Non-Governmental Organisation) som bildades 1983 av bland annat svenskan Helena Norberg Hodge. LEDeG arbetar för hållbar ekologisk utveckling i Ladakh. Organisationens huvudmål är en ekologisk och hållbar utveckling som harmoniserar med den lokala kulturen. Man ska dock komma ihåg att Ladakh är ett ökenområde uppe i Himalaya och därmed har andra förutsättningar än de flesta andra organisationer som arbetar med jordbruk och miljö. I år är första gången på länge som LEDeG har valt att ta emot praktikanter och det är vi väldigt tacksamma för, organisationen har mycket att visa världen.
LEDeG har fem huvudkategorier som de jobbar med. Dessa är; Agriculture and Food, Approperiate Technology, Watershed Development, Handicraft Intervention och Urban Initiatives.
Häromdagen var det kvinnor från de fyra byarna Udmardo, Hundri, Lehdoh och Khukskow på besök för att lära sig att färga tyg. Detta är ett exempel på Handicraft Intervention som organisationen arbetar med. Byarna som kvinnorna kommer ifrån ligger relativt långt bort. Även om de kan åka bil en längre bit så måste de vandra upp emot sex timmar, vissa med barn på ryggen, för att komma hem till sina byar. Kvinnorna själva ser dock inte den långa färden som ett problem, bergsmiljön har alltid varit deras vardag. Lektionerna hölls ute på gårdsplanen och under dagarna hängde det tygstycken i olika färger längs plankor och pinnar fästa mellan träden.
Tygerna färgas genom att man kokar upp vatten med färg och sedan sänker ner tygerna i färgbadet. De färgar både hela tygstycken och trådar som de sedan kan göra broderier med. LEDeG har utfört liknande utbildningar som denna tidigare. Rigzin Gurmet, som är ansvarig för projektet, berättar att utbildningen är gratis och att de ställer upp med utbildningen när de blir ombedda, vilket har varit ungefär två gånger på varje treårsperiod.
Kvinnorna får efter dessa dagar något att nära sig på, de kan dels använda tekniken privat men de kan även sälja de färgade tygerna. Det medför att kvinnorna kan bidra till hemmet ekonomiskt i större utsträckning än tidigare vilket stärker deras position. En annan stor fördel är att de kan lära ut tekniken i sina egna byar och därmed slipper alla i byn åka hela vägen in till stan och betala för att få kläderna färgade.
Kvinnorna var riktiga glädjespridare under sina dagar här. De log, dansade och sjöng varje kväll när utbildningen var slut. Vi kan bara tacka för de fantastiska danserna där de drog upp oss båda för att svänga loss tillsammans med dem.
/ Emma och Martin