Jag har under senaste tiden fått möjlighet att grotta ner mig i självhjälpsgrupper för kvinnor. En dag var jag iväg för att fotografera grupperna och produkterna och göra kortare intervjuer. Materialet ska senare upp på en hemsida där folk utanför Ladakh ska kunna se och köpa produkterna vid intresse. En annan dag gjorde jag en fallstudie på tre grupper i en by och kunde sitta lite längre och diskutera med grupperna.
Så kallade självhjälpsgrupper är förkommande i framför allt Indien, men finns också i andra länder i Sydasien, som till exempel Bangladesh. Vanligtvis får dessa grupper stöd av organisationer, som till exempel LEHO, som i hjälper till med tips, råd och utbildning. De flesta grupperna arbetar med olika handarbeten som stickning eller broderi. I Ladakh arbetar grupperna alltsomoftast från oktober till mars, för att sedan jobba med jordbruket under sommarmånaderna istället. Jobbet i grupperna är ett heltidsjobb för kvinnorna och de har olika metoder för att sälja sina produkter; det kan vara under festivaler, på bröllop, i affärer. En ny metod kan bli att sälja produkterna genom internet, ett nytt initiativ från en organsation i Ladakh som LEHO är med och stödjer.
Efter att ha startat en grupp, jobbat och sålt produkter någon månad har gruppen fått ett kapital och beroende på gruppen kan antingen gruppmedlemmar eller både gruppmedlemmar och bybor ansöka om lån för till exempel skolmaterial till sina barn eller frön för att nämna två.
Många av grupperna uttryckte att anledningen till att de startade från första början var för att de ville vara mer självständiga.
”Jag vill kunna betala för mina barns skolmaterial utan att behöva vända mig till min pappa, och det kan jag nu”, sade en kvinna.
Många andra förklarade att de inte vill vara beroende av sina män. Och det där med ekonomisk självständighet är ju väldigt viktigt på många sätt. Självständighet blir ofta en boost för självförtroendet vilket i sin tur gör att kvinnorna vågar prata mer på möten och får mer respekt från andra i ett samhälle.
En del grupper engagerar sig i samhällsförbättrande aktiviter som till exempel att anordna utbildningar eller bygga vattenkanaler. Det engagemanget ger kvinnorna mer makt och de blir en större del av samhället i och med aktiviteterna.
Utöver det braiga med ökad självständighet är det också värdefullt att så många kvinnor samlas under så många timmar om dagen. De kan då diskutera de problem och möjligheter som de upplever finns i deras samhälle och närhet. Många kvinnor berättade också att hälsan blivit bättre tack vare grupperna. Istället för att sitta hemma hela dagarna får de umgås med människor de tycker om och känna ett sammanhang. Någon berättade att hon äter mer frukt nu än vad hon gjorde innan hon gick med i gruppen. En annan sade att hon skrattar mycket mer nu.
Jag har funderat mycket på det att människan behöver frihet och sammanhang, och det blir härmed bekräftat. De får en ökad ekonomisk frihet och självständighet genom pengarna som de tjänar genom att sälja sina produkter. De blir oberoende av deras män och fäder som kanske vanligtvis tjänar pengarna i familjen. Plus att de får ett sammanhang som medlem i gruppen, med massor av skratt och pepp från de andra medlemmarna. Jag tror att alla människor mår allra bäst då.
Bild: Gracy har lånat RS 5000 för att laga sitt hus och ytterligare RS 10000 som hon använt för att köpa en ko. (Foto: Kelly Richardsson)
Bild: Jancyrani har lånat RS 5000 till sin dotters skolgång. (Foto: Kelly Richardsson)
Bild: Viramahl har sammanlagt lånat RS 15000 som hon använt för att öppna en egen shop, som idag är en inkomstkälla för familjen. (Foto: Kelly Richardsson)