Så har kylan nått Leh.

Idag vaknade vi som barn på julafton då snön äntligen nått Leh. Det känns faktiskt som att äntligen är rätt ord, lite kallare blir det men det känns mer rättfärdigat med kyla om vi får lite snö på köpet. Vi skyndade ut för att fota lite innan solen smälter det lilla som lägger sig inne i stan. Kallt var det men också riktigt fint och lite mysigt med snön. Efter vår lite överdrivna glädje och reaktion kommer det nog bli svårt att vidhålla att det faktiskt blir kallt i Sverige också och att det inte på något sätt är första gången vi ser snö.

Än så länge har kylan inte varit något problem när den håller sig där den ska, det vill säga utomhus. Värre är det när den letar sig in i de, milt sagt, dåligt isolerade husen. Vår glädje över snön när vi vaknade kantades av att vattnet frusit i köket som ligger vägg i vägg med vårt rum, att det var is på insidan av vårt fönster och att det ryker ur munnen på oss när vi andas. Det ska tilläggas att vårt rum ändå tillhör de varmare i Ladakh, då förstår ni hur hårdhudade människorna här är.

Så här års brukar bilvägen till Delhi vara stängd men eftersom det inte snöat förrän idag är den fortfarande öppen. Allra troligast är att den stänger inom kort nu när vi börjat få lite mer snöfall. Stängd bilväg betyder att det enda sättet att ta sig till och från Ladakh är via flyg. Detta gör att ”importerad” mat, såsom grönsaker blir svårtillgängligt och väldigt dyrt. Då är det väldigt bra att det finns växthus.

I lördags besökte Erica, jag och Tharchin två växthus i byn Shey. LEHO har arbetet med växthus sedan 2005 och tillsammans med andra lokala NGOs har ungefär 500 växthus byggts. Standardmåtten på växthusen är 32 feet. Den bakre väggen målas svart för att ta upp värme under dagen för att sedan avge värmen under natten. Den västra sidoväggen (Breakfast wall) målas vit för att reflektera morgonljuset. Över den bakre halvan läggs ett isolerat tak och resten täcks av en plastduk. Ladakhs starka sol gör att växthusen fungerar väldigt bra och det är ordentligt varmt i växthusen. Tänk bara att det kan odlas jordgubbar i januari! Jordgubbarna är ett relativt nytt projekt och bägge jordbrukarna vi besökte provade på jordgubbar för första gången. Det som främst odlas i växthusen är mangold eftersom det fungerar bra att odla i växthus samt växer snabbt vilket gör att man kan skörda många gånger.

På vägen hem från Shey stannade vi till i byn Choglamsar för att besöka ännu en smart solenergi-lösning. LEDeG, en av de andra organisationerna i Framtidsjordens nätverk, har ett showroom-område i Choglamsar där bland annat ett modell-solhus finns. Solhusen, Passive Solar Buildings, är framtagna genom ett samarbete mellan många olika organisationer, däribland LEDeG, LEHO och SECMOL. Ett solhus är ett hus byggt för att på bästa sätt ta till vara på värmen från den starka solen i Ladakh. Huset måste vara vänt mot söder med högst 20° avvikelse möt öst eller väst. Huset måste vara byggt så att de får minst 6 timmars direkt solljus varje dag, det är alltså viktigt att det inte skuggas av exempelvis berg eller närliggande hus. Husets alla ytterväggar samt golvet och taket isoleras med det man kan få tag på, gärna EPS, sågspån eller tidningspapper. Ytterväggarna måste vara dubbla. Bland det viktigaste i solhuset är att fönstrens storlek matchar rummets storlek. Fönstren vetter mot söder och måste byggas så att de under vintern får direkt solljus men under sommaren, när solen står högre, hamnar i skydd från solen.

Det finns tre typer av solhus, Direct Gain Passive Solar House, Solar Wall Passive Solar House och Attached Greenhouse Passive Solar House.

Direct Gain PSH går alltså ut på att man bygger fönster i söderläge med fönsterstorlek i relation till rummets storlek, likt den mittersta miniatyren.

När ett Solar Wall PSH (modellen till höger) byggs är fönstren betydligt större. Själva fönsterhålet i väggen är lika stort som vid Direct Gain PSH. Däremot är den yttersta delen av dubbelväggen samt isoleringen borttagen runt om fönsterhålet. Den inre delen av dubbelväggen målas svart och fönsterglas sätts över såväl fönsterhålet som det svartmålade området som omger fönstret. Detta fungerar på samma sätt som den svarta väggen i växthusen, under dagen absorberas värme i väggen samt det lilla tomrum som skapas mellan glasfönstret och innerväggen och avges sedan under kvällen och natten.

Av dessa två typer är Solar Wall PSH det bättre alternativet rent värmemässigt men det är också dyrare och ryktet säger att ladakhierna inte är stormförtjusta i den estetiska delen vilket gör Direct Gain PSH till det vanligaste solhuset. Bland annat LEHOs kontor är byggt enligt Direct Gain PSH-modellen.

Det tredje alternativet, Attached Greenouse PSH (den vänstra modellen), byggs enligt Direct Gain-modellen och sedan fästs en plastduk utanpå huset precis som i växthusen. Detta värmer upp huset väldigt bra men är ett dyrt alternativ och även här är ladakhierna osäkra på den estetiska designen. Plasten används endast under vinterhalvåret. SECMOL har byggt många av sina lokaler enligt den här modellen och det är de varmaste rummen vi varit i sedan vi kom till Ladakh.