Jonna har tidigare skrivit om de unga kvinnorna som vill arbeta på sina egna villkor och valt att lämna sina yrken i textilindustrierna. Det är dock inte alla kvinnor som lämnar det bakom sig och textilindustrin är idag en av de största arbetsgivarna för indiens kvinnor. Således bör där också finnas fackförbund som stärker deras rättigheter.
I Dindigul arbetar Tamilnadu Textile and Common labour Union (TTCU). Skapat av kvinnor för kvinnor vill TTCU stärka textilarbetares rättigheter. Många av medlemmarna arbetar själva i industrierna och gör det således möjligt för andra att lätt ta kontakt och få stöd. Verksamheten inom industrierna sker dock i hemlighet då de med sina cirka 1000 medlemmar ännu är för få för att officiellt bemöta arbetsgivarnas motstånd.
TTCU har ändå lyckats bidra till förändringar under de två åren unionen funnits. I de närliggande textilindustrierna erbjuds inte längre några Sumangali schemes – kontraktsarbete där dagslönen är lägre än den lagliga minimilönen men med löftet om en stor klumpsumma efter tre års arbete. Verkligheten har dock inneburit dåliga arbetsförhållanden och utbetalning av klumpsumman till endast 26 procent av dem som lyckades fullfölja sina tre år.
Förutom att reducera mängden Sumangali schemes arbetar TTCU också med de kvinnor som berövats klumpsumman, hjälper dem att kräva pengarna från arbetsgivaren och betalar eventuella juridiska åtgärder. De ger dem träning i datoranvändning och hjälper dem att påbörja låneprocesser hos banken. Gör det möjligt för kvinnorna att investera i egna inkomstgenererande verksamheter.
För många kvinnor i industrierna är det ovärderligt att ha någon att vända sig till. Någon som stöttar en och gör att man vågar lämna industrin och återvända till sina familjer för att återuppta sina studier eller påbörja en kompetensutvecklande träning, kanske i likhet med den Kudumbam erbjuder via Nimbaprojektet.